Skattetryck och skatteintäkter

Redan 1919 fastslog nationalekonomen Joseph Schumpeter att ett sänkt skattetryck kan leda till ökade skatteintäkter, vilket naturligtvis låter motsägelsefullt. Det omvända är således fullt möjligt, nämligen att ett höjt skattetryck leder till minskade skatteintäkter. De båda grundantaganden som anses gälla är således de ovan nämnda.

Naturligtvis är det fullt möjligt att tänka sig att ett sänkt skattetryck leder till minskade skatteintäkter och att ett höjt skattetryck leder till ökade skatteintäkter.

Det finns således fyra tänkbara alternativ, men det är enbart två av dessa båda alternativ som i praktiken anses gälla, det vill säga att minskat skattetryck leder till ökade skatteintäkter och ett ökat skattetryck leder till ökade skatteintäkter. Ingen vill egentligen ha minskade skatteintäkter.

De som förordar att ett minskat skattetryck leder till ökade skatteintäkter tror inte på att skatteintäkterna skulle kunna minska vid ett minskat skattetryck. De som förordar ett ökat skattetryck tror inte att ett sådant skattetryck skulle kunna minska skatteintäkterna. Så i princip har vi två sidor som står i motsats till varandra och båda kan ju inte ha rätt, vilket kan då anses vara det rätta?Det som talar för att minskat skattetryck leder till ökade skatteintäkter har mycket att göra med de effekter som uppstår avseende entreprenörskap och innovationer samt att kapitalet inte flyttar utanlands. Företagen blir fler och innovationerna blir, vilket skapar en positiv spiral, eftersom fler kommer att få jobb inom den privata sektorn. En bieffekt blir att skatteintäkterna kommer att öka och att utrymmet för ökad välfärd kommer att öka.

Det som talar för att ökat skattetryck leder till ökade skatteintäkter hänger samman med det logiska antagandet att mer borde leda till mer. Men vad som händer är att kreativa och företagsamma personer flyttar utomlands, där skattetrycket är lägre. Det blir färre nya företag och färre personer får anställning inom näringslivet. Av denna anledning leder ett ökat skattetryck till minskade skatteintäkter.

Sverige har under lång tid prövat skattestrategin att ett högt skattetryck ska leda till ökade skatteintäkter och därmed till en ökad välfärd. I Sverige finns ett av världens högsta skattetryck, men har vi verkligen världens bästa välfärd? Det är inte säkert att det förhåller sig så. Detta måste i så fall bevisas när man tittar på skola, vård och omsorg. Hur står det egentligen till inom dessa tre områden? Är skolan världens bästa? Är vården världens bästa? Är omsorgen världens bästa?

Svaren på dessa tre frågor i positiv riktning skulle i så fall tala för att logiken om att ett ökat skattetryck är rätt tänkt, det vill säga att detta leder till världens högsta välfärd. Men om vi redan har världens bästa välfärd inom till exempel äldreomsorgen, varför måste vi höja skatterna ytterligare? Om vi inte har världens högsta välfärd måste det väl vara fel på denna tankelogik. Mer av samma sort verkar inte fungera.

Ett argument är att staten bara ska höja skatterna för de allra rikaste. Tyvärr ger denna höjning enbart en marginell ökning av skatteintäkterna. För att det ska bli någon effekt är det “medelklassens” inkomster som ska beskattas hårdare. Konsekvensen blir naturligtvis att konsumtionen kommer att minska och att skatteintäkterna därmed minskar, när man i?stället tänkte sig att skatteintäkterna skulle komma att öka. Människor får helt enkelt mindre att handla för, vilket i sin tur slår mot företagen och deras anställda.

Men om skattetrycket ökar ytterligare borde väl skatteintäkterna öka, men det gör de tyvärr inte. Fler och fler försöker nu hitta vägar för att betala mindre i skatt, vilket gör att skatteintäkterna minskar ytterligare.

Eftersom båda sidor inte kan ha rätt gäller det att välja den sida som man tror har rätt när det gäller skattepolitiken och vad som ska göras för att öka skatteintäkterna. Det är ju ökade skatteintäkter som i sin tur leder till ökad välfärd, och ökad välfärd vill ju båda sidor ha. Men hur ska vi uppnå ökad välfärd?

Peter Stevrin

Docent i företagsekonomi