Föreningen Gamla Carlscrona gav år 1978 ut en skrift med titeln "Gamla Carlscrona i nytt ljus". Den innehöll en föreläsning som samma år hölls av Sigfrid Leander. Han var på 1930- och 40-talet landsantikvarie och chef på Blekinge museum.

Med syftning på en bebyggelseinventering 1966 avseende Trossö och Björkholmen konstaterade Leander att det var "ont om de tjockdragna röda linjer på stadskartan som betyder A-miljöer".

Hur de inte får se ut

En sådan linje hade dock dragits längs byggnaderna på Hantverkaregatan 34-38. Dessa bildade enligt inventeringen "en miljö som måste betecknas som omistlig".

Nr 34 och 36 klassades som "värdefulla hus". Nr 38, rådman Lunds gård, hänfördes till klass A, "omistliga hus", och var sedan 1964 förklarad som byggnadsminne. De skyddade byggnaderna var, framhöll Leander, ofta helt oisolerade. Han tillade:

"De kan med andra ord få vilka grannar som helst, grannhus alltså som kan komma att se ut hur som helst, såvida inte vi lite till mans (och kvinns) börjar lägga oss i hur de inte får se ut".

Mycket höga krav måste naturligtvis ställas på ny bebyggelse i anslutning till A-miljön vid Hantverkaregatans västra ände.

De här nämnda fastigheterna hade ursprungligen strandläge och har genom utfyllnad av Gasverkstomten fjärmats från Borgmästarefjärden.

Det vore högst olyckligt om sambandet med vattnet skulle undanskymmas helt genom en hög och bred huskropp.

Får vi inte snart se ritningarna till det planerade hotellet?

En bred diskussion

Jag vill sluta med ett par citat ur Leanders föreläsning.

1. "Man får hoppas, att nu aktuella bevarande- och användningsplaner av hus och tomtmark inte kommer att till hälften hemlighållas.

En bred, lugn och allmän diskussion måste komma till stånd. Vanligt folk måste få möjlighet både att lyssna och tala. Annars kommer den politiska, den ekonomiska och den kulturella demokratin i fara".

2. "Låt Karlskrona förbli - Karlskrona".

Lennart Kloo

Tving