Oro för alltför snabb behandling av terroristlagar

Terrordåden i USA har gjort att flera förslag mot terrorism nu behandlas i rekordfart inom EU.

Varningar har dock höjts för att det går för snabbt.

På justitiedepartementet jobbas det för högtryck med att hinna med allt som EU:s stats- och regeringschefer beställt efter dåden. Minst åtta personer sysslar på heltid med åtgärder mot terrorism.

När regeringen informerade riksdagens EU-nämnd i fredags varnade flera oppositionspartier för att det går för snabbt. Oro finns för att beslut fattas, vilkas innebörd i dag är oklar.

Högt tempo

Ett exempel på det höga tempot är regeringens beslut i torsdags om att ansluta sig till en FN-konvention som ska försvåra finansiering av terrorism. Det skedde efter det att EU-länderna vid det extra toppmötet i september enades om att snabbast möjligt ansluta sig till alla FN:s konventioner om terrorism.

Sverige har tidigare haft betänkligheter mot konventionen. Analyser pågår fortfarande om vad kravet på att kriminalisera "förberedelse" för finansiering av terrorism innebär för svensk rätt.

Arresteringsorder

Ett EU-förslag som ska behandlas på rekordtid handlar om en europeisk arresteringsorder. Förslaget från EU-kommissionen har på justitiedepartementet beskrivits som en mindre revolution i EU:s rättsliga samarbete.

Ett lands rättsmyndigheter ska kunna utfärda en order om att efterspana, gripa och utlämna en misstänkt, oavsett var i EU personen befinner sig. Hela processen ska kunna skötas direkt mellan ländernas domstolar eller åklagare, utan att som i dag ta omvägen över regeringskansliet. Tiden mellan gripande och utlämning ska i de flesta fall bara vara ett par veckor.

Alla brott som ger mer än några månaders fängelse omfattas. En medlemsstat ska dock undanta vissa gärningar, som man av moraliska skäl inte anser ska bestraffas. Det kan till exempel handla om abort, dödshjälp och narkotikabruk.

Terroriststraff

Ett annat EU-förslag som behandlas med rekordfart går ut på att brott ska bestraffas hårdare om de har anknytning till terrorism.

Enligt kommissionen är ett terrorbrott ett brott som görs mot ett land, dess institutioner eller dess folk i syfte att skrämma eller allvarligt störa de politiska, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land. Gärningarna kan vara allt från mord och människorov till hot, utpressning, stöld och skadegörelse mot offentliga anläggningar eller transportsystem.

Kommissionen vill att EU-länderna enas om lägsta gränser för maximistraff för de olika brotten.

I linje med övriga

Sverige har inte uttrycket terrorism i sin lagstiftning, men straffen för de uppräknade brotten ligger redan i linje med förslaget.

På en punkt kan dock problem uppstå. Kommissionen vill ha straff på åtminstone 15 år för dem som leder en terroristgrupp. Det krävs dock tydligare definitioner. En fråga är till exempel om det ska räcka med att en grupp endast hotar att utföra ett terrordåd för att dess ledare ska kunna dömas till 15 års fängelse.

Peter Wallberg