Kommunal fortsätter lönekampen
Kommunals lönekamp fortsätter, för din skull.
Vad blev resultatet av strejken och Kommunals lönekamp?
Var strejken värd alla uppoffringar?
Många frågar sig i dag hur väl Kommunal förvaltar allt det stöd vi fick för vår lönekamp.
Vi sa att vi kämpade för välfärden. Genom rejält höjda löner för Kommunals medlemmar skulle människor orka jobba kvar och nya skulle söka sig till välfärdsyrkena.
Politikernas löfte
En majoritet av svenska folket hade i valet hösten 2002 röstat för en satsning på välfärden.
De som jobbade med sjuka, gamla, barn och andra välfärdstjänster skulle betalas bättre. Det var politikernas löften och det slöt väljarna upp bakom.
Dömde ut lönekampen
För att detta skulle bli verklighet gick Kommunals medlemmar ut i strejk.
Efter drygt fem veckor slöt vi snabbt ett avtal. Det gav oss i genomsnitt närmare fyra procent eller 3,95 procent för att vara exakt.
För lågt ansåg många och dömde ut vår lönekamp och strejk som ett misslyckande. Men det centrala avtalet angav de lägsta ökningarna. Det lade ett golv för de lokala förhandlingar som skulle följa. Och det var en av poängerna med det centrala avtalet.
Lönenivån skjuts uppåt
Ett annat viktigt resultat var att lägsta lönen skulle höjas först till 13 000 och sedan till 14 000.
Den höjningen betyder oerhört mycket för alla de 65 000 inom vårt avtalsområde som då låg under 14 000. På sikt betyder den också att hela kollektivets lönenivå skjuts uppåt.
De flesta avtalen i länet har just blivit klara. I dem har vi fått ut mer än det centrala avtalet.
I Ronneby kommun 8,15 procent och Karlskrona kommun 8,24 procent under en tvåårsuppgörelse till exempel.
Landstinget Blekinge fick för 2003 ett ramutfall på 4,4 procent. Vi har också fått arbetsgivarna att gå med på att höja lägsta lönen till 14 000 tidigare än det centrala avtalet anger.
Framgångar
Totalt i Blekinge ligger utfallet mellan 0,5 och 1,5 procent utöver det centrala avtalet. Det är ett utfall som vi inte har fått på mycket länge.
Detta är viktiga framgångar för Kommunals medlemmar. Det är också en framgång för dem som vill satsa på att göra välfärdsjobben till framtidsjobb. Det är en framgång för alla medborgare.
Det totala utrymmet ska nu, förvaltning för förvaltning och arbetsplats för arbetsplats, fördelas mellan olika grupper och individer.
Allt detta tar tid. Först om några veckor kan vi räkna med att det är klart.
Först då vet vårdbiträdet, vaktmästaren, barnskötaren, brandmannen, skolmåltidsbiträdet, ambulanssjukvårdaren hur mycket hon eller han får i plånboken.
Först då kan vi göra bokslut för den här fasen av vår lönekamp i Blekinge.
Rättmätig kamp
Förra året hade Kommunals medlemmar bland de högsta genomsnittliga löneökningarna i landet.
Vi hoppas att vi ska nå dit även i år.
Men vi har fler ronder framför oss, arbetet för att uppvärdera jobben i hela välfärdssektorn måste fortsätta.
Det finns de som vill förringa värdet av vår lönekamp och vårt avtal. Mitt svar till dem är att vi för en rättmätig och långsiktig kamp.
Kommunals välfärdsarbetare behöver ligga i topp för löneökningar inte bara 2002 och 2003 utan 2004 och 2005 också.
Högre löner är en förutsättning för att utveckla kvaliteten i välfärden.
Fortsätter fajtas
Hög kvalitet i välfärd och service förutsätter kompetenta och engagerade undersköterskor, vårdbiträden, ambulanssjukvårdare, barnskötare, brandmän, städpersonal, skolmåltidsbiträden och vaktmästare.
Om ingen vill göra jobbet får vi ingen välfärd och service. Om unga människor fortsätter att vända omsorgsutbildningarna ryggen får vi den kris som såväl Socialstyrelse som ungdomsministern befarar.
Högre löner lönar sig! Det fortsätter vi att ta fajten för.
Magnus Pettersson
avdelningsordförande
Kommunal Blekinge