Ideologisk tvärvändning

Regeringen vill införa avgifter för högskolestudier i Sverige. Detta vore ett ödesdigert beslut som skulle slå hårt mot regeringens egna mål om internationalisering och mångfald i den högre utbildningen.

I högskolan sker i dag ett intensivt arbete för att stärka det internationella perspektivet i utbildningen. Intresset växer för att komma till Sverige och studera och enighet råder om behovet av internationell rörlighet i högskolan.

I det perspektivet är det märkligt att regeringen vill tvinga utomeuropeiska studenter i Sverige att betala hela sin utbildning själva. Avgiftsfriheten har hittills varit helig i högskolan, men så är inte längre fallet.

Avgifterna dråpslag

Regeringen har tydliga ambitioner att internationalisera högskolan.

Man menar att ett ökande internationellt samarbete är en förutsättning för att lösa globala problem, att svenska företag behöver arbetskraft från andra länder och att högskolan behöver fler internationella studenter.

Paradoxalt nog sägs allt detta i de direktiv som regeringen har givit till den utredning som ska föreslå hur avgifter ska införas i den svenska högskolan. Avgifter som blir ett dråpslag just mot sådana strävanden.

Får en rejäl törn

De berörda internationella studenterna ska stå för "minst full kostnadstäckning". För ett år på en teknisk grundutbildning kan det till exempel bli över 80 000 kronor. Det är här regeringens obegripliga felslut blir tydligt:

Varför skulle fler internationella studenter vilja komma hit om man inför avgifter som enbart den mest välbärgade eliten klarar av att bära?

Även regeringens mångfaldsambitioner får en rejäl törn av förslaget.

Den internationella studentgruppen skulle snabbt förändras så att enbart de mest välbärgade har råd att komma hit. Regeringens mångfalds- och jämlikhetsretorik blir därmed enbart tomma ord när det handlar om internationella studenter.

Avgiftsuttaget innebär en ideologisk tvärvändning med enorma konsekvenser för svensk utbildning.

Steg mot annan syn

Principen om utbildningens samhällsnytta har format dagens utbildningssystem. Alla ska ha samma möjligheter, oavsett ekonomisk bakgrund, att konkurrera om en studieplats. Samhället tjänar på att människor utbildar sig och därför bekostas utbildningen av staten.

Studenten tar sin del av ansvaret genom att finansiera studietiden med lån.

Om utbildningsavgifter gör entré i högskolan innebär det ett steg mot en helt annan syn på utbildning, som vi i dag kan se i exempelvis USA.

Högre utbildning är främst en investering för individen, inte för samhället. Därför får man själv bekosta studierna.

Vi motsätter oss att denna kommersiella syn på utbildning slår igenom i Sverige. Ekonomisk styrka är en oerhört mycket sämre rekryteringsgrund än studiebegåvning om man vill att de bäst lämpade ska nå högskolan.

Utvecklingen i andra länder har visat att när utbildningsavgifter införs för en grupp studenter är det bara en tidsfråga innan alla studenter avgiftsbeläggs.

Krav på avgifter

Det lagskydd mot avgifter som regeringen vill ge svenska studenter är inget permanent vaccin mot den värderingsförskjutning som taxeringen av en grupp inom högskolan medför.

För att citera förre utbildningsministern Thomas Östros: "Att införa avgifter för vissa studentgrupper kommer obönhörligen att leda till krav på avgifter för övriga studenter. Då kan vi glömma alla visioner om en öppen högskola." (April 2002).

Regeringen anser att avgifterna behövs, då Sverige inte kan bekosta andra länders utbildning. Men detta argument håller inte.

Dels tillförs det svenska samhället stor nytta på både kort och lång sikt när internationella studenter kommer hit, dels skulle intäkterna från de internationella studenternas avgifter bli mycket små.

Jakt på småpengar

De flesta kommer från EES-området och kan inte avgiftsbeläggas. Den grupp som återstår omfattar på sin höjd ett par tusen personer. Även om dessa betalar hela utbildningen själv skulle stadsbudgeten bara tillföras felräkningspengar. Men för individen blir avgifterna enorma.

Ett avgörande skäl att välja studier i Sverige är just avgiftsfriheten. Om den avskaffas faller efterfrågan utifrån kraftigt och de tänkta intäkterna blir ännu mindre, precis som inflödet av nya perspektiv från de utländska studenterna.

Vi står oförstående inför en regering som sätter såväl internationalisering som högskolans mångfald på spel i jakten på småpengar.

Britt-Marie Danestig (v)

riksdagsledamot

och förste vice ordförande

i utbildningsutskottet

Mikaela Valtersson (mp)

riksdagsledamot

och ledamot i utbildningsutskottet

Andreas Kembler

ordförande

Uppsala studentkår

Ludvig Larsson

ordförande

SACO studentråd