Svar på Bernth Johnsons (s) insändare "Moderaternas slag mot sjukvården".

Frågan i rubriken är berättigad, eftersom Bernth Johnson (BJ) ställer moderaterna till svars för situationen inom sjukvården i Landstinget Blekinge. Vet han inte om att det är han som är den högst ansvarige i majoriteten, det vill säga landstingsvänstern?

Visst talar vi gärna om verkligheten BJ, speciellt nu då ännu en mandatperiod med socialdemokraterna vid makten närmar sig sitt slut.

Beträffande statsbidragen till kommuner och landsting måste politiken ses som en helhet. Det vet BJ, men i ivern att smutskasta moderaterna kan han ändå inte låta bli att rycka loss en enskild del i moderaternas partimotion som passar hans syften.

Beträffande dagens skatteutjämningssystem anser vi nu, liksom 1996 när det infördes, att staten skall sköta hela utjämningen. Landstinget Blekinge blir då inte av med de 97 miljoner kronor man får (2001) i så kallad utjämning för att man har låg skattekraft. Skillnaden blir att pengarna inte kommer från det för BJ förhatliga Stockholms läns landsting, som är den ojämförligt störste nettobetalaren till utjämningssystemet, utan de tas istället från statsbudgeten.

Kortfattat vill vi införa och via statsbudgeten finansiera ett statligt utjämningssystem som belönar tillväxt och kostnadseffektivitet, samtidigt som det ger kommuner och landsting med låg skattekraft det stöd som de utifrån sina förutsättningar är berättigade till.

Skulle ge mer pengar

Beträffande alla nya pengar som BJ under mandatperioden talat vitt och brett om, hänvisar vi till Landstingsförbundets konstaterande, att "Den bild av stora statliga tillskott till landstingen som ofta förekommit i debatten är inte korrekt.". Däremot skulle sjukvården i Sverige, med vår politik, få ytterligare sju miljarder kronor under tre år för att få ner sjukvårdsköerna, och vi skulle därutöver satsa en miljard ytterligare till de funktionshindrade.

BJ slår sig för bröstet för att sysselsättningen har ökat både i landet som helhet och i Blekinge, men "glömmer" att tala om att det beror på att sjukfrånvaron formligen exploderat. Sjukskrivna räknas nämligen som sysselsatta, samtidigt som de behöver vikarier. Bättre sysselsättningsstatistik behöver således inte alls betyda, att antalet arbetstimmar ökat. Med BJ som högst ansvarig sjukvårdspolitiker i länet har sjukfrånvaron vid Blekingesjukhuset sedan 1997 fördubblats och är i dag uppe på den svindlande nivån drygt 32 dagar per år och anställd.

Långa sjukvårdsköer

Sjukvårdsköerna i Blekinge är konstant långa, till exempel 2,5 år för att få en ryggoperation utförd och ett års väntan gäller för att få en hörapparat utprovad. Trots detta motsätter sig socialdemokraterna en vårdgaranti värd namnet. I nio av tio omröstningar i riksdagen har de röstat emot en sådan.

Under BJ:s tid som högst ansvarig för finanserna i Landstinget Blekinge 1994-2002 har det försvunnit mer än 350 miljoner kronor av det egna kapitalet, det vill säga landstingets förmögenhet. Verkligheten visar också att antalet sysselsatta hos Landstinget Blekinge är cirka 1 500 färre nu än när BJ tillträdde 1994!

Inte heller har han haft förmågan att renodla landstingets verksamhet. Som exempel på detta kan nämnas att socialdemokraterna i landstinget gärna bygger kostall i Bräkne-Hoby, trots att varje krona behövs till investeringar inom vården.

Trots att vi har landets högsta landstingsskatt och en nettobudget på 2,4 miljarder kronor för innevarande år kan BJ inte garantera vård i tid för Blekinges invånare. Därför måste väljarna ge honom rött kort 15 september!

Gustav Nilsson

landstingsråd (m)