Den svenska hälso- och sjukvården har under de senaste åren präglats av en hög förändringstakt.

Drivkraften bakom förändringarna är framför allt den snabba utvecklingen inom medicinteknologin, nya behandlingsmetoder och en högre andel specialiserad kompetens bland sjukvårdspersonalen.

Denna utveckling har sammantaget inneburit att allt fler och allt äldre patienter nu kan behandlas med ett gott resultat. Samtidigt har den lett till en radikal minskning av vårdtiderna genom att alltmer vård utförs inom öppenvården.

Operationer, som tidigare krävde att patienten skulle ligga kvar på sjukhuset flera dygn efter ingreppet, genomförs i dag med framgång över dagen.

Klarar mer sjukvård

Den ökade effektiviteten och den högre kvalitén inom hälso- och sjukvården har också bidragit till att vi i dag kan behandla sjukdomar som tidigare inte var möjliga att behandla.

Samtidigt kan vi producera mycket mer sjukvård än vad vi någonsin tidigare har gjort. Detta framgår med all tydlighet när man granskar utvecklingen av gråstarroperationer och höft- och knäledsoperationer.

Antalet operationer mot gråstarr uppgick år 2002 till cirka 82000 jämfört med cirka 30000 år 1990. Det har också blivit möjligt att operera allt äldre patienter. Så har exempelvis antalet höft- och knäledsoperationer på patienter äldre än 85 år tredubblats på tio år.

Denna glädjande utveckling, som vi kan vara stolta över, har paradoxalt nog varit en bidragande orsak till de problem som vi i dag brottas med inom sjukvården.

Rimliga väntetider

Problemet stavas långa väntetider på behandling och brist på tillgänglighet.

Ökad effektivitet och högre kvalité inom sjukvården har skapat en stor efterfråga för sjukvårdstjänster, som hittills inte kunnat bemötas på ett tillfredsställande sätt.

Behandlingstider som är oacceptabelt långa förlänger individens lidande och är samhällsekonomiskt oförsvarligt. Väntetiderna måste därför dras ner till rimliga nivåer utan att vi behöver äventyra kvalitén inom vården.

Garanti med start i dag

Det är mot bakgrund av denna utveckling som vi nu inför en nationell vårdgaranti som gäller från och med i dag, den 1 november.

Vårdgarantin omfattar all planerad vård och innebär att landstingen har ett ansvar att erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling fattats.

Om landstingen inte klarar av tidsgränsen med egna resurser ska patienten få hjälp till vård i annat landsting inom garanterad tid. Om behandlingen genomförs i ett annat landsting enligt vårdgarantin, ska det ske utan extra kostnader för patienten.

Förbättrad tillgänglighet

Vårdgarantin bygger vidare på den tidigare införda besökgarantin som innebär att primärvården ska erbjuda hjälp, antingen per telefon eller genom besök, samma dag som vården kontaktas. Om kontakt med läkare krävs ska väntetiden vara högst sju dagar och den som fått remiss till den specialiserade vården ska erbjudas detta inom 90 dagar.

Nu utvidgas denna besöksgaranti till en vårdgaranti som också omfattar tid för behandling inom 90 dagar. Vårdgarantin införs i kombination med en fortsatt satsning på förbättrad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Den sammanlagda satsningen på en nationell vårdgaranti och förbättrad tillgänglighet uppgår till 1,95 miljarder kronor 2005 och 1,75 miljarder kronor per år från och med 2006.

Lika över hela landet

Inför starten av vårdgarantin har ett landsomfattande förändringsarbete genomförts. Väntelistor har setts över. Rutinerna för remisser och tidsbokning moderniserats.

Ett omfattande arbete har påbörjats för att precisera villkoren för behandling så att det blir lika över hela i landet, vilket inte tidigare alltid var fallet.

Huvudtanken med vårdgarantin är att sätta patienten i centrum. Fortlöpande redovisningar av hur vårdgarantin efterlevs ska därför vara öppna och tillgängliga för medborgarna.

Landstingen ska årligen rapportera till Socialstyrelsen hur vårdgarantin uppfylls samt vilka åtgärder som gjorts för att förbättra tillgängligheten.

Landstingen ska också fortsätta att rapportera väntetiderna i vården till en databas som är öppen för medborgarna.

Brister i tillgängligheten och då särskilt långa väntetider för vård och behandling är det som mer än något annat undergräver förtroendet för den skattefinansierade vården.

Genom att införa en nationell vårdgaranti tar vi nu ett stort steg för att korta väntetiderna, samtidigt som vi utnyttjar sjukvårdens samlade resurser i hela Sverige för patientens bästa.

Ylva Johansson

vård- och äldreomsorgsminister

Lars Isaksson

ordförande i Landstingsförbundet