Många svenskar har en hälsosam skepsis inför EU-samarbetets brister. Men de flesta inser också att ett litet omvärldsberoende land som Sverige inte klarar sig bättre på egen hand i ett alltmer gränslöst Europa där alla andra går samman.

EU betyder redan mycket i vardagen, en stor del av av politiken på lokal och regional nivå påverkas av gemensamma beslut på EU nivån.

Det finns till exempel inte längre någon rent nationell eller lokal miljöpolitik.

Gemensamt ansvar

När Region Blekinges ordförande Bernth Johnson leder debatten om en hållbar energiförsörjning eller om miljöfrågor, bygger det på ett gemensamt ansvar för luften och vattnet.

Här finns EU-regler, inte för att EU vill lägga sig i allt, utan för att våra utsläpp påverkar andra och andras utsläpp påverkar oss.

Kräver gemensam vilja

Detta gemensamma intresse finns med i bilden likaså när Blekinges tillväxtpolitik utformas.

Ska vi skapa nya jobb bygger det på att svenska företag får tillträde till en EU-marknad med 450 miljoner konsumenter - och där vi gör gemensamma ansträngningar för forskning, utveckling och infrastruktursatsningar, som kan komma även Blekinge till del.

Ett exempel är Euroregion Baltic och dess projekt Seagull I och II som syftar till ett gemensamt utvecklingsprogram för Östersjöregionen.

Det lokala, nationella och europeiska hänger ihop.

Det blir särskilt tydligt inför globaliseringens hot och möjligheter. Utvecklingen kan påverkas, fast inte av varje enskilt land. Så mäktigt är inte ens USA.

Framgång för Europa kräver dock en gemensam vilja i EU.

Efter höstens EU-toppmöten i Storbritannien har denna viljeinriktning klarnat. Visst finns det skillnader - mellan länder och politiska partier. Men det finns också en gemensam grund:

Även om de nationella modellerna ser olika ut, finns det en gemensam syn på samhällets ansvar för välfärd, jämställdhet och mot diskriminering.

Tron på hållbar utveckling: att ekonomisk tillväxt måste förenas med social rättvisa och skydd för miljön.

Vikten av att EU stärker sitt samarbete på energiområdet för att tillsammans verka för en politik som säkrar tillgången och samtidigt gynnar hållbara energikällor.

Insikten om att den rika världen måste ta ansvar för att skapa global rättvisa, och lyfta de mest eftersatta ur fattigdomen. Afrikas situation är den stora utmaningen.

Hur kan vi då gemensamt i Europa påverka globaliseringen - och samtidigt skapa jobb och välfärd på vår hemmaplan?

EU måste fullfölja den inre marknaden för att skapa förutsättningar för fler jobb och tillväxt.

EU måste ta ansvar för att komma framåt i de globala förhandlingarna om en mer rättvis och öppen handel.

Det kräver en stegvis reformering av EU:s jordbrukspolitik - och att andra rika delar av världen gör detsamma. De rika länderna kan inte stänga resten av världen ute.

Satsar på Plan D

Tillväxten i Kina och Indien ger hopp om en väg ur fattigdomen för miljarder människor, men skapar nya möjligheter även för oss.

Att lyckas med detta kräver att EU utvecklas åt rätt håll, blir mer öppet och demokratiskt.

Därför har kommissionen lanserat Plan D - som i dialog, debatt och demokrati, där vi vill öka öppenheten och möjligheterna att påverka EU, och skapa kontakter och debatt mellan vanliga medborgare över gränserna.

Ett svagt eller sönderfallande EU skulle inte öka våra möjligheter att påverka globaliseringen. Inte heller ett centraliserat EU utan folklig förankring.

Men kraften hos ett öppet och demokratiskt EU kan både göra skillnad i vardagen och kanalisera människors vilja att påverka de stora globala utmaningarna.

Margot Wallström

EU-kommissionens

förste vice ordförande