Dags att rösta om euron igen

Sverige har tjänat på att vara medlem i den Europeiska Unionen. Det är ett obestridligt faktum. Men vi har inte dragit så mycket nytta av medlemskapet som vi skulle kunnat göra.

Nyheter • Publicerad 16 september 2010

Vi sitter fortfarande utanför Europasamarbetets kärna. Folkpartiet anser att vi nu har sett tillräckligt mycket av konsekvenserna av det svenska utanförskapet vad gäller euron. Världen och EU har förändrats, euron har prövats i med- och motgång och klarat alla prov på ett bra sätt.

Det är därför dags att det svenska folket återigen tillfrågas om svenskt euromedlemskap senast år 2014.

Det finns två huvudsakliga argument för euron. För det första, vi skulle tjäna ekonomiskt på att gå med. För det andra, vi skulle få ökat inflytande över beslut som är centrala för oss. Det är två mycket starka argument.

Vi skulle vinna ekonomiskt på att vara en del i eurosamarbetet. Det gäller både landet som stort, dess stora industrigrenar och alla småföretagare som får hjulen att snurra.

En av landets största arbetsgivare, ett storföretag i fordonsbranschen, berättade för oss nyligen att de beräknas förlora uppemot hundra miljoner kronor per år enbart i kostnaderna för att säkra valutahanteringen eftersom Sverige inte har euron. De borde istället få möjligheten att skapa nya jobb för de pengarna.

Valutakrånglet drabbar också småföretagare oproportionerligt hårt. Och ledande analytiker uppskattar att Sverige förlorat uppemot 12 procent tillväxt jämfört med prognosen för om vi hade haft euron. Det är läge att fråga sig: hur länge har vi råd att stå utanför?

Men det ekonomiska är bara ena sidan av myntet. Det politiska utanförskapet är minst lika oroande.

Eurosamarbetet är EU:s kärna. Det vi ser idag är att Sverige påverkas av eurozonens beslut vi är nämligen ingen isolerad ö men vi har liten chans att själva vara med och påverka dessa beslut. Det är få andra frågor där vi skulle acceptera att sitta i en sådan situation. Där vi påverkas av besluten vore det också rimligt att vi satt med i styrhytten.

Vanliga invändningar vi får höra när vi berättar om eurons styrkor är: "men devalvering är bra att kunna ta till i kristider!", "Se hur Europa drabbats av finanskrisen!". Och "det är tryggare på utsidan!". Inget av detta är ett särskilt starkt argument mot euron.

Att ha flera små valutor är inte alls en trygghet i en kris, tvärtom. Med 27 små valutor i EU hade finanskrisen övergått i en valutakris och en kapplöpning mot botten. Det hade drabbat arbetstagare och välfärden. Finanskrisen, och den ekonomiska krisen som följde, var inte eurons fel. Tvärtom visade eurosamarbetet sin styrka i hur man kunde sätta in kraftfulla motåtgärder och därmed stävja det värsta i krisen.

Domedagsprofeterna talade om Greklands bankrutt redan för ett knappt år sedan. Tack vare eurosamarbetet gick det inte så illa. Problemen i Grekland är inte ett argument för att Sverige gör bäst i att stå utanför eurosamarbetet. Vi ska inte vara lojala med fusk eller fuskare, men vi bör vara lojala med dem som vill stoppa fusket och genomdriva igenom reformer inom EU. Det bästa sättet att påverka är inte att stå som åskådare och peka finger det är att kavla upp ärmarna och delta.

Sverige har råd att vara solidariskt och att gå med i gemenskapen fullt ut. Frågan är hur länge vi har råd att låta bli. Ny euroomröstning senast 2014!

Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP)

Anna Ekström, Riksdagskandidat (FP)

Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.