Bryt upp blockpolitiken

I en ledare i BLT den 15 oktober ifrågasätter Lennart Hjelmstedt den blockpolitik som kännetecknar den svenska politiska vardagen.

Samma dag sitter Bengt Westerberg i en debatt i SVT 24 och uttrycker samma tankar.

Som gammal socialliberal gläds man.

De båda blocken har stelnat och så även den politiska debatten. I vänsterblocket styr socialdemokraterna utan någon större geist. Göran Persson signalerade visserligen i sin regeringsförklaring en vilja till en mer tillväxtvänlig politik.

Några dagar senare lade regeringen fram en budget tillsammans med stödpartierna som pekade i motsatt riktning.

Kompromiss med mp

Mot sin vilja tvingades regeringen kompromissa med miljöpartiet om friår och skattehöjningar inom energiområdet. Vänsterpartiet behövde man inte bry sig om. Partiet följer alltid med socialdemokraterna.

Inom det andra blocket spretar politiken åt olika håll.

Centern, i grund och botten det mest konservativa partiet i landet, framstår som ett utvecklingsfientligt bondeparti.

Moderaterna vet inte riktigt vart de är på väg inför det välbehövliga partiledarskiftet och kristdemokraterna tappar mark i takt med att Alf Svensson blir tröttare och tröttare.

Man tycks hoppas på högre makters hjälp för att hitta en lämplig efterträdare från Jönköpingstrakten.

Folkpartiet har efter förra årets val stärkt sin ställning och försöker nu inom blockets ram utmana moderaterna som den ledande kraften.

Borgare i första hand och socialliberal i andra hand tycks man resonera och följer väl inkörda hjulspår både i rikspolitik och på det kommunala planet,

Jag har aldrig gillat blockpolitiken och utvecklingen de senaste åren pekar på att den bör föras åt sidan för att ersättas av något kreativt och positivt till gagn för landet.

Den moderna välfärdsstaten förutsätter en tilltro till enskilda människors förmåga och vilja, den kräver utvecklingsoptimism, den kräver hänsyn till svaga gruppers behov och den kräver ordning och reda inte bara i de offentliga finanserna utan också i skolor och på arbetsplatser, på gator och torg.

Globala perspektiv

Inte minst förutsätter den att politikerna leds av globala perspektiv där internationellt samarbete är en nödvändighet.

Mot denna bakgrund borde det vara möjligt för folkpartiet och socialdemokraterna att lämna blockpolitikens skyttegravar och se möjligheter i stället för hinder i en ny politisk färdriktning.

Det gäller att våga och lämna den väl inövade retoriken.

Landets uppdelning i socialister och borgare är förlegad. Lennart Hjelmstedt har öppnat ett fönster och det gläder en gammal socialliberal.

Lennart Alsén