"Vi klarar finskan"

De närmaste åren ökar antalet kommuninvånare med finsk bakgrund rejält, men Thomas Svensson och Carola Björkhem menar att kommunen håller jämna steg.

- Det är inte ett problem som vi ser det, varken nu eller framöver. Vi har redan många anställda som talar finska, säger Thomas Svensson.

Om det är något som i så fall oroar dem är de äldre som inte kan svenska och där modersmålet är "udda".

Ska alla äldre ha rätt till hjälp på sitt hemspråk?

- Omvårdnad och service måste komma i första hand. Det är de behov som vi är skyldiga att tillgodose. Språket kommer i andra hand, säger Thomas Svensson.

- Visst är det en trygghet att ha en grupp omkring sig som kan mitt språk, men hur skulle vi tillmötesgå det nattetid, undrar Carola Björkhem.

Hon framhåller att det knappt skulle fungera i en storstad, än mindre i en liten kommun. Nattetid skulle det innebära en stor personalstyrka i tjänst på varje boende, allt för att täcka alla de olika språk som kunde behövas.

- Det är en resursfråga, var skulle vi hitta all den personalen och få de pengarna ifrån?

Prioriterar ni tvåspråkighet i dag vid nyanställningar?

- Nej. Vi har inte sett behovet av det. Vi har inte upplevt att personalen har svårt att nå fram till sina vårdtagare, säger Carola Björkhem.

I det finska gruppboendet på Västralid finns i dag fem platser som i första hand är reserverade för finsktalande. Personalen som arbetar där måste vara tvåspråkig.

- På gruppboendet finns fem lägenheter till. Om vi ser att behovet ökar finns möjligheten att ta dem i anspråk, säger Carola Björkhem.

- Men det är inte alltid som de fem lägenheter som vi har i dag utnyttjas. Det är inte alla som talar finska som vill bo där.

Även inom hemtjänsten är det gott om anställda med språkkompetens, många är tvåspråkiga.

- Men jag tror att vi kommer att behöva rekrytera människor med utländsk bakgrund framöver för att täcka behovet för de språkgrupper som är mindre än finskan, säger Thomas Svensson.