"Satsa på Värkstaden"

I mars nästa år är det slut på de så kallade Dagmarpengarna som hittills varit med och finansierat verksamheterna. Eftersom primärvården anser att projekten inte längre är prioriterade är risken stor att de läggs ned.

Jan Resebo, utredare på Blekinge FoU-enhet, som arbetar med forskning och utveckling av verksamheter inom kommun och landsting, blev i veckan klar med utvärderingen kring vad Värkstaden och Värkmästarveckorna har betytt för deltagarna.

En del genomgångar återstår dock innan utredningen blir offentlig.

Ökad belastning

Han hoppas att sista ordet kring de båda verksamheterna ännu inte ska vara sagt.

- Det är aldrig bra att en verksamhet som upplevs som positiv upphör abrupt. Det får konsekvenser för människorna som det berör, men också för sjukvården, som kommer att få en ökad belastning.

Grundtanken med Dagmarpengarna är att de ska stötta projekt som är bra och gynnar den ordinarie sjukvården. När pengarna är slut ska de återgå dit, det vill säga gå in i den ordinarie budgeten.

- Men om ramarna är snäva samtidigt som många grupper slåss om pengarna, då blir det naturligtvis inte lätt för primärvården att prioritera, säger Jan Resebo.

Inte lyckats få hjälp

Till Värkstaden och Värkmästarveckorna kommer deltagare som inte lyckats få hjälp i den ordinarie vården.

Det handlar om människor med värk och smärta i kropp och själ. Under Värkmästarveckorna får de kunskap och redskap att bemästra sin smärta. Vid onsdagsträffarna i Värkstaden kan de sedan träffa andra med liknande bakgrund, för påfyllning av redskap och kunskap, till samtal och gemenskap.

- Det är en grupp av människor som ligger långt ned på listan. De har ingen hög prioritet i vården, säger Jan Resebo. De riskerar att bli sämre igen om verksamheterna upphör.

Primärvårdschefen Liselotte Brunnberg vill i dag inte kommentera överlevnaden för de båda projekten. Hon vill vänta till dess att analysen av utvärderingen är klar.