- Det är stor variation på kunskaperna, konstaterar Ulf Selling, som är kursansvarig.

- En del har gått 15 dagar i skolan, andra har läst två år på gymnasiet.

Carina Falck, en av de fyra lärarna, tycker att det känns som en stor utmaning.

- Men roligt också, förstås.

Analfabeter

Tillsammans med de övriga lärarna, Liselotte Karlsson, Anel Muhic och Magdalena Barabas, ska hon undervisa barnen på Borgensskolan 20 timmar i veckan.

Barnen talar främst serbokroatiska, bosniska och arabiska, men också bland annat ryska, georgiska och romani.

- Men vi har också sex-sju elever som är analfabeter, säger Ulf Selling. Vad de får lära sig? Svenska, förstås, det är ju det språk som lärarna lär ut. Barnen kommer att lära sig skriva och läsa på svenska, trots att de från början talar ett annat språk.

Från grunden

Ulf Selling tror inte att det dröjer många veckor innan alla barnen kan göra sig förstådda på svenska.

Under tiden gäller det att börja från grunden. Anel Muhic står inför en klass åtta till tioåringar och frågar vad de heter. Hela tiden på svenska. Till slut kan alla säga sitt namn och tala om hur gamla de är. Siffrorna ett till tio går också som ett rinnande vatten.

I de yngsta klasserna går barn mellan sex och tio år. När de äter sin lunch, som tillagas på Myrans förskola, men som serveras på Borgensskolan, är det dags för de äldre barnen, mellan elva och 17 år, att starta sin skoldag.

Skolskjuts

- Det är jättefint här, tycker 13-åriga Denis Barnjak från Bosnien och som pratar engelska. Och så är det bra att det inte är så långt hit till skolan. Jag bor alldeles bredvid.

De yngre barnen får skolskjuts till skolan. Det är precis samma regler som gäller på de andra skolorna i kommunen.

De minsta eleverna håller till inne hos läraren Magdalena Barabas, som ursprungligen kommer från Rumänien. Två små rum är utrustade med leksaker, pennor, böcker och papper. Hennes elever kommer främst från länderna i det forna Jugoslavien.

Kroppsspråk

- Men vi pratar svenska hela tiden. Vi talar om för varandra vad vi heter och så pekar jag och visar vad de olika sakerna här i rummet heter på svenska. Vi började morgonen med fruktstund, och då var det naturligt att vi pratade om vad det var vi åt.

- Och där orden inte räcker till, där brukar det alltid gå bra att ta till kroppsspråket istället.

Grunden för skolundervisningen är svenska språket, som eleverna ska lära sig på ett naturligt sätt. Men eleverna ska även studera matematik och samhällskunskap. Fem timmar i veckan blir det också praktiskt estetiska ämnen som idrott och slöjd.

Engelska också

- I viss mån kan det också bli tal om hemspråksundervisning för några av barnen, säger Ulf Selling. Annars tar vi bara tolk till hjälp vid utvecklingssamtal och vid inskrivningen.

- En del elever kan engelska och eventuellt kommer vi att ordna viss engelskundervisning. Men bara för de elever som redan kan engelska. I det här skedet vill vi inte blanda in ytterligare ett nybörjarspråk.

Skolan har 14 datorer som hjälp i undervisningen och dem ska särskilt de äldre eleverna få tillgång till, speciellt i språkinlärningen.

Förväntansfulla

I dagarna har de sista 100-talet asylsökande flyktingarna kommit till Olofström. Fler barn kommer så småningom att börja på Borgensskolan. Närmare 75 ska de bli så småningom.

- Det har varit en bra första skoldag, tycker Ulf Selling. Barnen har varit förväntansfulla och lärarna fundersamma över hur det här ska fungera, men allt har gått lugnt och trevligt till. Det har funnits en stor längtan hos barnen om att äntligen få börja skolan. Den senaste tiden har de varit här flera gånger om dagen och undrat om det inte är dags snart.