De drar sitt strå till stacken
- Om vi håller på så här så klarar vi oss inte till 2050. Vi måste göra något åt miljön nu om inte människan ska dö ut, säger Alfred Appelros och berättar att han och klasskamaterna i 5 D studerat en rad olika miljöproblem.
Han pratar mycket initierat om olika åtgärder, om människans agerande och om miljöpolitiken i hemmen och i vardagen.
Men han pratar också om biltillverkarnas och industriernas ansvar och hänvisar till Kyotoavtalet, till koldioxidutsläppen och om var mans rättighet och skyldighet.
Jobbar med miljöfrågor Han är inte ensam om att visa prov på en skarp insyn i miljöpolitiken. Hans 31 klasskamrater jobbar varje vecka med någon miljörelaterad fråga.
Artiklar klipps ut ur dagspressen och diskuteras en liten stund vid skoldagens slut. Små vykort med energiråd placeras för var vecka på svarta tavlan och skolgården städas av eleverna själva.
- Alla kan göra en liten sak, säger klasskamraten Sara Eriksson och Alexander Belec fyller i:
- Och om alla gör lite så blir det till slut en stor sak. Många bäckar små, säger han.
- Det finns de som säger att de inte bryr sig för att de ändå inte kommer finnas kvar här om några år. Men deras barn och barnbarn då? undrar Olivia Fridlund.
Hon berättar att det är viktigt att alla generationer tar sitt ansvar. Det kan handla om allt från att källsortera till att spara energi och minska koldioxidutsläppen.
- Man ska undvika att tv:och datorn står i stand by-läge och se till att stänga av riktigt, inte så att lampan fortfarande blinkar, säger Alexander och berättar att denna lilla aktion samtidigt ger ett plus i hushållskassan.
Närmare 500 kronor per år, kan elkonsumenten spara, menar Alexander.
Samåker till utflykter Sara berättar att hon och hennes klasskamrater blivit allt mer miljömedvetna under året som gått.
Tidigare åkte de flesta eleverna ensamma i en bil i samband med skolutflykter. Numera ser klassen till att planera och samåka. Detta leder till att färre bilar är i rullning och att mindre koldioxid släpps ut i naturen.
På så sätt bidrar eleverna till att minska växthuseffekten som i sin tur påverkar att klimatet blir allt varmare och att naturens klimatsystem kullkastas.
De täta diskussionerna, artiklarna, broschyrerna och Naturskyddsföreningens information används flitigt av eleverna som satt sig in i allt från utsläpp, källsortering som kravodlat och rättvisemärkt.
Vad de ska göra med stipendiet på 1 000 kronor vet de inte ännu.
Men att alla 31 elever fått ett års medlemskap i Naturskyddsförningenen är något klassen tänker utnyttja. Inte minst genom att använda föreningens material i undervisningen