Nya förhör i riksrättsutredningen mot Trump

USA Artikeln publicerades
New Yorkdemokraten Jerrold Nadler, ordförande i representanthusets justitieutskott, under en av onsdagens utfrågningar.
Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT
New Yorkdemokraten Jerrold Nadler, ordförande i representanthusets justitieutskott, under en av onsdagens utfrågningar.
USA:s president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: David Zalubowski/AP/TT
USA:s president Donald Trump. Arkivbild.
USA:s president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Chris O'Meara/AP/TT
USA:s president Donald Trump. Arkivbild.

Sedan representanthusets demokrater lagt fram vad de anser är "förkrossande bevis" för att USA:s president Donald Trump ägnat sig åt maktmissbruk går nu riksrättsutredningen in i en ny fas.

Kammarens justitieutskott, där eventuella riksrättsanklagelser ska formuleras, har tagit över stafettpinnen.

Efter de uppmärksammade tv-sända förhören i det demokratledda representanthusets underrättelseutskott rullar utredningen över till justitieutskottet, som leds av New Yorkdemokraten Jerrold Nadler.

Denne gjorde redan i september klart var han står.

– Personligen anser jag att presidenten bör ställas inför riksrätt, sade Nadler då enligt nyhetskanalen CNN.

Han angav en rad skäl. Enligt Nadler har Trump bland annat agerat i strid med grundlagen och de normer som garanterar den amerikanska demokratin.

– Vi måste säkerställa att nästa president, eller den därefter, vet att sådant straffar sig.

Allvarligt brott?

I centrum för utredningen står frågan om huruvida Trump i somras begick ett allvarligt brott när han ringde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och bad honom om "en tjänst", nämligen att utreda sonen till demokraten Joe Biden – en potentiell politisk rival i nästa års presidentval – samtidigt som Vita huset fryst ett militärt biståndspaket till Ukraina.

Underrättelseutskottet presenterade på tisdagen resultatet av sin utredning, en 300-sidig rapport i vilken presidenten anklagas för "förkrossande" maktmissbruk och för att ha försökt sätta käppar i hjulet för utredningen. Det sistnämnda kan kopplas till Trumps försök att hindra anställda i Vita huset från att vittna.

Dessförinnan hade Trumps parti Republikanerna lagt fram sin rapport där det hävdas att i Trumps agerande gentemot Ukraina inte förekommit vare sig mutor, utpressning eller maktmissbruk.

Får korsförhöra

Nadler och hans kollegor håller egna utfrågningar som de bland annat bjudit in presidenten och hans medarbetare till. Utfrågningarna började på onsdagen då riksrättsexperter utvärderade utredningen underrättelseutskottet gjort – och ska avgöra om de anser att presidenten gjort sig skyldig till "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser". Det är de brott som enligt grundlagen kan ligga till grund för riksrättsanklagelser.

Tre av de juridikprofessorer som hördes på onsdagen – Noah Feldman vid Harvard university, Pamela Karlan vid Stanford university och Michael Gerhardt vid University of North Carolina – sade tydligt att en riksrättsprocess bör inledas. De har kallats av Demokraterna, medan den som kallats av Republikanerna – Jonathan Turley vid George Washington university – saknar bevis för att Trump agerat med "korrupta intentioner", skriver Reuters.

Avsättande osannolikt

Enligt regler representanthuset godkände i höstas får presidentens egna jurister korsförhöra vittnen i justitieutskottet. Presidenten själv har dock meddelat att han inte tänker delta i "bluff"-processen, åtminstone inte i början.

Under onsdagen kallade Trump processen för en "skamfläck" och "ett skämt", enligt nyhetsbyrån AFP.

Demokraternas plan är att justitieutskottet ska rösta om eventuella riksrättsanklagelser i slutet av andra veckan i december. Blir det grönt ljus där kan hela representanthuset samlas till votering före juluppehållet.

Utsikterna att Trump ska fällas och avsättas är dock minimala. Röstar representanthuset för riksrättsanklagelser går frågan över till senaten, som agerar domstol. För att fälla en president krävs att två tredjedelar av de 100 ledamöterna röstar för – och det är osannolikt i den republikanskt dominerade kammaren.

Fakta

Bakgrund: Riksrättsutredningen mot president Trump

Det demokratledda representanthusets utredning kom till sedan en visselblåsare larmat om ett samtal den 25 juli, i vilket USA:s president Donald Trump ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om "en tjänst". Före samtalet hade Vita huset fryst ett militärt hjälppaket till Ukraina.

Tjänsten handlade om att utreda uppgifter kring ex-vicepresident Joe Biden, som leder i mätningarna över vem demokratiska väljare vill se som Trumps motståndare i nästa års presidentval, och hans son Hunter Bidens arbete i Ukraina efter revolutionen där 2014.

Under tiden som vicepresident hade Joe Biden nära kontakt med Ukraina och krävde i ett läge att en riksåklagare skulle avgå för att han inte lyckats bättre i arbetet mot korruption. Riksåklagaren översåg även anklagelser mot delar av ledningen i ett ukrainskt gasbolag som Joe Bidens son, Hunter Biden, nyligen hade inträtt i styrelsen för.

Donald Trump och hans personliga advokat Rudy Giuliani har anklagat Joe Biden för att ha krävt att riksåklagaren skulle sluta, i syfte att skydda sonen. Joe Biden var dock långt ifrån ensam om att kräva riksåklagarens avgång – även EU, Internationella valutafonden (IMF) och ukrainska aktivister anklagade honom för att bland annat ha dolt korruption och ansåg att han borde lämna jobbet, enligt nyhetsbyrån AFP. Det har inte kunnat beläggas rättsligt att Joe eller Hunter Biden begått något brott i Ukraina.

Att be om en sådan tjänst som president Trump gjorde i samtalet anser vissa är ett brott mot USA:s stränga valfinansieringslagar. Representanthuset undersöker nu om det utgör skäl för att ställa presidenten inför riksrätt.

Visa mer...

Fakta

Bakgrund: Riksrättsutredningen mot president Trump

Den amerikanska kongressen kan avsätta landets president genom ett riksrättsförfarande, om presidenten döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Representanthuset, underhuset, kan enligt grundlagen lägga fram formella riksrättsanklagelser mot presidenten. För att godkänna sådana krävs stöd från en enkel majoritet av de 435 ledamöterna.

För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för det.

Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet, men Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, innan de friades av senaten. I Richard Nixons fall, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick 1974, innan den hann bli klar.

Källor: History.com, New York Times, Findlaw.com

Visa mer...