IOK förbjuder protester på prispallen

Flera gånger i idrottshistorien har vi sett exempel på mästare och medaljörer som tagit tillfället i akt att nå ut med ett budskap under prisceremonier.

Ett som går längre tillbaka i tiden är när olympiske guld- och bronsmedaljörerna på 200 meter i Mexiko 1968, Tommie Smith och John Carlos, från pallen sträckte varsin näve i skyn för att slå ett slag för mänskliga rättigheter.

Ett annat exempel, som kanske ligger mer färskt i närminne, är från förra årets sim-VM i Sydkorea där protester två gånger om riktades mot den dopningsmisstänkte och tvåfaldige guldmedaljören Sun Yang; Först när australiern Mack Horton, som tog silver på 400 meter fritt, vägrade ställa sig på samma podium som kinesen och sedan när britten Duncan Scott avböjt att skaka hand och ställa upp på fotografering med den samme efter sitt brons på 200 fritt.

Något liknande vill Internationella olympiska kommittén (IOK) definitivt inte se prov på till sommarens OS i Tokyo. Detta låter ordföranden Thomas Bach meddela efter ett IOK-möte i schweiziska Lausanne.

– De olympiska spelen är alltid en global plattform för idrottare och deras sportsliga prestationer. De är inte, och får aldrig bli, en plattform för att uppfylla politiska eller andra splittrande syften, säger tysken enligt nyhetsbyrån Reuters.

Såväl aktiva som ledare och andra förbundsrepresentanter som i OS utnyttjar tillfället – antingen på prispallen, under tävling, i OS-byn eller i samband med invignings- och avslutningsceremonin – genom att få ut ett budskap som uppfattas som just politiskt eller splittrande kan räkna med påföljder, tillägger Bach.

– Om den politiska neutraliteten inte respekteras så kommer de olympiska spelen snarare att splittra världen i stället för att förena den.

Däremot så kommer idrottare att tillåtas uttrycka sig politiskt på sociala medier och i intervjusammanhang.

Ett land som kommer ha sina idrottare under uppsikt fram till OS är USA. Nationen har redan ögonen på två aktiva efter incidenter från de panamerikanska spelen i Lima förra året.

Det ena fallet rörde fäktaren Race Imboden som knäböjde under den amerikanska nationalsången för att visa sitt missnöje med landets president Donald Trump.

Det andra gällde släggkastaren Gwen Berry som när hon tog emot sin guldmedalj räckte upp sin näve – likt Smith och Carlos 51 år tidigare – och påtalade den sociala orättvisa hon anser råda i USA med "en president som bara gör saker och ting värre".