Nya protester när Hongkong firade nyår

Hongkong Artikeln publicerades
Demonstranter i Hongkong som bildat en mänsklig kedja håller upp sina telefoner med påslagna ficklampor under protester på nyårskvällen.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Demonstranter i Hongkong som bildat en mänsklig kedja håller upp sina telefoner med påslagna ficklampor under protester på nyårskvällen.
Demonstranter i Hongkong som bildat en mänsklig kedja håller upp sina telefoner med påslagna ficklampor under protester på nyårskvällen.
Foto: Lee Jin-man/AP/TT
Demonstranter i Hongkong som bildat en mänsklig kedja håller upp sina telefoner med påslagna ficklampor under protester på nyårskvällen.
Demonstranter i Hongkong flyr undan polisens tårgas på nyårsnatten.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Demonstranter i Hongkong flyr undan polisens tårgas på nyårsnatten.

Tusentals demonstranter samlades i Hongkong på nyårsafton och möttes på flera håll av tårgas och vattenkanoner från polisen.

En opinionsmätning visar att sex av tio Hongkongbor stödjer proteströrelsen. Men få vill bryta banden med Kina.

Polisen var förberedd på oroligheter och myndigheterna hade av säkerhetsskäl ställt in de populära fyrverkericeremonierna i Victoria Harbour för första gången på ett decennium.

– För oss känns det inte riktigt som nyår. Vi måste göra motstånd varje dag, säger 25-årige Sam, som arbetar inom it-branschen.

Räknade ner

Strax före midnatt hade tusentals demonstranter samlats i Victoria Harbour och andra områden i Hongkongs finansdistrikt. De räknade ner till tolvslaget samtidigt som de lyste med sina mobiltelefoner och skanderade slagord om ett fritt Hongkong.

Oroligheter bröt ut distriktet Mong Kok där demonstranter satte eld på avspärrningar och kravallpolis svarade med att skjuta tårgas och vattenkanoner.

Tidigare på dagen bildade demonstranter en kedja som sträckte sig flera kilometer längs Nathan Road, en viktig väg i området Kowloon. Många höll upp skyltar med budskapet "Låt oss fortsätta kämpa tillsammans under 2020".

Protesterna inleddes i juni som en reaktion mot ett senare skrotat lagförslag om att tillåta utlämningar av misstänkta brottslingar till Fastlandskina. Men de kom snabbt att utvecklas till en bredare rörelse med krav på bland annat demokratiska val och amnesti för de tusentals demonstranter som gripits.

Stort stöd

Rörelsen har stöd av 59 procent av stadens invånare, enligt en opinionsmätning som Reuters beställt av institutet Hong Kong Public Opinion Research Institute. Över en tredjedel av invånarna uppger att de har deltagit i demonstrationer mot stadens styre.

Hongkongs högsta politiker Carrie Lam säger i ett videoinspelat nyårstal att över sex månader av oroligheter orsakat sorg, ilska och besvikelse.

– Låt oss gå in i 2020 med ett nytt löfte: att återställa ordningen och samförståndet i samhället. Så att vi kan börja om på nytt, tillsammans, säger Lam.

Enligt opinionsmätningen vill 57 procent av invånarna att Carrie Lam avgår. Samtidigt uppger bara 17 procent att de stödjer ett Hongkong som är oberoende av Kina.

 

Fakta

Fakta: Hongkong och protesterna

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "Ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, ett öppet marknadssystem och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkongön i flera månader.

Under 2015 försvann en grupp bokförläggare med bas i Hongkong på olika sätt, däribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, där de anklagades för brott som de erkände i statlig tv. Förläggarna tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.

Tidigare i år uppstod nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.

Visa mer...