Värmevåg utmanar coronapressad äldrevård

Över 600 personer dog till följd av värmeböljan för två år sedan, enligt beräkningar från Christofer Åström vid Umeå universitet. Han forskar om hälsorisker vid höga temperaturer.

– 2018 blev en väckarklocka för många om att man kanske inte hade förberett sig tillräckligt, säger han.

I veckan varnar SMHI för höga temperaturer i stora delar av landet och Christofer Åström tror att värmevågor nu kan slå ännu hårdare eftersom hettan har samma riskgrupp som coronaviruset: äldre med underliggande sjukdomar.

– En sak som försvårar är att en åtgärd som många vidtog efter 2018 var att se till att det finns åtminstone en nedkyld lokal, ofta en samlingslokal, på äldreboendet. Men de här lokalerna kommer inte kunna nyttjas eftersom många boende kommer isoleras på sina rum ändå, säger Christofer Åström.

Många vanliga råd vid värmebölja är inte tillämpbara under en virusspridning och därför skulle en ny sommar som den 2018 kunna få fler konsekvenser, enligt forskaren som tidigare har arbetat på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

– Jag tror att det skulle vara betydligt värre nu. Några av råden vid en värmebölja, från till exempel WHO, handlar om att man ska uppsöka kylda lokaler som affärer, köpcentrum och liknande eller använda fläktar. Saker som man avråds från att göra nu, säger han.

När Socialstyrelsen utvärderade sommaren 2018 framgick att det kan vara svårt för kommuner att hantera flera kriser parallellt.

Myndighetens uppgifter visar också att ungefär 15 procent av alla kommuner saknar beredskapsplan för höga temperaturer på äldreboenden. Trots det är det svårt att dra några slutsatser kring vad en varm sommar kan innebära, menar Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen.

– Vi vet inte hur beredd man är på att hantera kombinationen pandemi och höga temperaturer, säger hon.

– Men vi vet heller inte att man inte är beredd, tillägger hon.

Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell är inte särskilt orolig över äldrevårdens förmåga att mildra konsekvenser både för en värmevåg och coronapandemin.

– Allt som ska finnas på plats redan nu för covid-19 måste fortsätta att finnas på plats när det blir varmt. Precis som alla åtgärder som man har förberett för när det blir varmt ska finnas på plats, säger han.

– Och möjligen kan de krocka någon enstaka gång och då får man fundera igenom hur man löser precis det, fortsätter Tegnell.

Under 2018 köpte många verksamheter inom äldrevården in fläktar för att svalka, men Folkhälsomyndigheten varnar för att använda dem i gemensamma utrymmen eftersom coronasmittan då kan spridas på längre avstånd. Fläktarna kan dock fortfarande användas på de egna rummen, enligt Anders Tegnell.

– De flesta av boendena har inte luftkonditionering på plats i dag och då är fläktar viktiga, säger han.

Att många boenden endast har luftkonditionering i gemensamma utrymmen är inte heller ett särskilt stort problem trots vikten av fysisk distans, menar Tegnell.

– Luftkonditionering säger vi inget om. Det tycker vi är bra. Man ska sitta med avstånd mellan varandra som alltid under den här tiden, säger han.

Statsepidemiologen menar också att mycket kommer att lösa sig med förnuft, till exempel med WHO:s råd om att uppsöka en kyld offentlig plats vid värmebölja.

– Det är typiskt ett exempel där man kan vara lite förnuftig. Det är ganska logiskt att det inte är ett bra råd just den här gången, säger han.