Utveckla sol, vind och biobränsle

Med en kraftfull svensk satsning på förnyelsebar energiproduktion och med ett bevarande av nuvarande kärnkraftsvolym, kan Sverige bidra med en minskning av den ifrågasatta kolkraftselen inom EU. Energiöverenskommelsen är ett viktigt steg för en bättre miljö.

Nyheter • Publicerad 10 september 2010

Överenskommelsen har fått kraftig kritik särskilt från den politiska oppositionen. Jag anser att kritiken är obefogad. Ger man sig tid att analysera de uppsatta målen ser man att resultatet kommer att miljömässigt kunna bidra på ett positivt sätt i framtida energiförsörjning i Sverige och inom EU.

Ambitionsnivån för vindkraft är hög men realistisk. Idag står vindkraften för ca 2,5 Twh. Målet till 2020 är satt till 30 TWh. Det motsvarar en andel från 2 procent till drygt 20 procent av den totala elproduktionen. Detta kan jämföras med att inom hela EU står vindkraften år 2009 för 9,1 procent av produktionen.

Andelen vindkraft inom EU i förhållande till andelen vindkraft i Sverige visar på att Sverige ligger långt efter. De största vindkraftsländerna är Tyskland och Spanien, medan Danmark är störst om man räknar per person. Ambitionsnivån i Sverige anser jag är realistisk till 2020, om man ser förändringen av andelen vindkraft inom EU, från nivån på 2,2 procent år 2000 till 9,1 procent 2009 visar denna totala ökningsvolym att det är fullt möjligt att uppnå målen enligt energiöverenskommelsen.

Det finns dock områden som energiöverenskommelsen knappt nämner men där man kunde vara mer offensiv, som t.ex. solenergi. Förbättring av solcellstekniken sker hela tiden, den blir både effektivare och billigare.

Även om andelen inom EU är 1,6 procent så är det enligt min mening möjligt att även ren solenergi i framtiden kan stå för en betydligt större andel än vad som sker idag. Länder i Sydeuropa har mycket goda förutsättningar för en större utbyggnad. Många bäckar små med solpaneler på tak och väggar vilka ägs av privata husägare, som vid överproduktionen matar tillbaka på nätet, är något som även är möjligt i Sverige, i synnerhet i sydsverige. Tyvärr har vi i Sverige en allt för hög anslutningsavgift som idag gör det olönsamt, men med en kraftigt sänkt anslutningsavgift skulle vi kunna få en betydande ökning av antalet mindre solenergianläggningar.

Värmekraftverk och vågkraft Sverige ligger i täten när det gäller elproduktion via värmekraftverk, andelen i Sverige är 12 procent av elproduktionen. Vi har en unik tillgång till biobränsle och andelen el från värmekraftverk kan utvecklas ytterligare.

Andra områden, som att ta tillvara rörelseenergin i vågor och omvandla till elenergi, är klart intressant. Inom området pågår seriösa utvecklingsprojekt.

I en framtid är detta med stor sannolikhet en energiform som kommer att spela en betydande roll.

Folkpartiet ser inget behov av att snabbavveckla kärnkraften utan om så behövs även ersätta gamla kraftverk med nya. Målsättningen i energiöverenskommelsen med förnyelsebar energiproduktion innebär att man år 2020 direkt skulle kunna fasa ut hälften av nuvarande svensk kärnkraftsproduktion. Men ser man detta ur ett Europaperspektiv borde miljönyttan i ett kortare perspektiv blir större om man kan ersätta kolkraft med svensk kärnkraftsel. Idag är kolkraften inom EU den störst av de olika produktionsalternativen om 27,8 procent. En alldeles för stor andel, som på så vis kan minskas.

Peter Christensen (FP), Nättraby

Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.