Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Turkietexpert: Erdogan är bra på kovändningar

Det muslimska samarbetsorganet IKO:s initiativ mot koranbränningar måste inte innebära spiken i kistan för den svenska Natoprocessen. Det anser de båda Turkietkännarna Paul Levin och Aras Lindh.
– Erdogan är bra på att göra kovändningar, säger Paul Levin till TT.
Politik • Publicerad 2 juli 2023
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms Universitet.Foto: Christine Olsson/TT
Aras Lindh, programsamordnare och analytiker, Utrikespolitiska Institutet, UI.Foto: Karin Wesslén/TT

Utsikterna för Sverige att få Turkiet att ratificera ett svenskt medlemskap till Nato-toppmötet i Vilnius 11–12 juli ser ut att ha minskat efter onsdagens koranbränning i Stockholm.

President Recep Tayyip Erdogan har fördömt händelsen och skruvat upp tonläget ännu en gång.

Annons

På söndagen uppmanade också Islamiska konferensorganisationen (IKO) medlemsländerna till "enhetliga och kollektiva åtgärder" för att förhindra "ytterligare skändningar" av Koranen. Turkiet är ett av IKO:s 57 medlemsländer.

"En fortsättning"

Men IKO:s uttalande i sig innebär egentligen ingen större förändring för Sveriges redan turbulenta Natoprocess, anser Paul Levin, som är chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.

– Hela situationen som uppstått i muslimska länder efter koranbränningen, och även i Turkiet, har försämrat Sveriges möjligheter att komma med i Vilnius. Det här är bara en fortsättning på den situationen.

Inte heller Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutet, ser att söndagens IKO-uttalande skulle ha en avgörande påverkan samtidigt som han menar att situationen har många styrande parametrar.

– Det är inte en avgörande fråga men det finns en sprängkraft i den och om den växer och får tyngd kan det bli svårare för Erdogan att vända i Natofrågan, för han är mån om att bevara trovärdighet som företrädare för en muslimsk stormakt, säger han.

Hård press på Turkiet

I slutspurten av Natosamtalen handlar mycket om förhandlingar med Washington. Det har spekulerats i att Turkiet i utbyte mot en ratificering av svenskt Natomedlemskap vill få köpa det amerikanska stridsflyget F16.

– Jag har lite svårt att se att Turkiet skulle hålla fast vid blockeringen av det svenska medlemskapet. På mötet ska även andra omfattande Natoplaner antas, och Turkiet blockerar även dem. Skulle Ankara blockera allt det plus utvidgningen så saboterar de i princip hela Vilniusmötet, säger Levin.

"Bara Erdogan som vet"

Lindh menar att blockeringen mycket väl skulle kunna fortsätta och att Sverige, genom den senaste veckans händelser, blir en skådeplats för en turkisk-amerikansk dispyt.

– Skulle det vara så att Turkiet bestämmer sig för att fortsätta blockera passar det bra att kunna hänvisa till koranbränningarna som ett skäl, men i sitt senaste uttalande när Erdogan fördömde koranbränningarna gjorde han inte direkt en koppling till Nato-processen. Man ska nog inte vara alltför säker, det är nog bara Erdogan själv som vet hur det kommer att gå i dagsläget, säger Lindh.

Enligt Lindh har svenska företrädare en relativt svår uppgift nu att å ena sidan förklara hur koranbränningar kan vara lagliga och å andra sidan, som svenska UD gjorde på söndagen, gå ut och stämpla det som ”en kränkande och respektlös handling".

Annons

På onsdag träffar statsminister Ulf Kristersson (M) USA:s president Joe Biden i Washington för att bland annat diskutera Natoprocessen.

Dagen därpå träffas Sveriges och Turkiets utrikesministrar för att dryfta frågan.

Fakta: Sveriges väg mot Nato

Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj i fjol. Turkiet sade inledningsvis nej, men nådde drygt en månad senare ändå en överenskommelse med Sverige och Finland om åtgärder för att komma fram till ett klartecken. Där ingår bland annat samarbete kring hot mot Turkiets nationella säkerhet, fördömande av terroristorganisationer och borttagande av vapenembargon.

Den 5 juli 2022 fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" på engelska. Redan samma dag bekräftades några av de första ratifikationerna av medlemskapen, som från bland andra Norge, Danmark och Island gjorts redan på förhand i juni.

För Finland avslutades processen i april i år då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.

För Sverige del har 29 av 31 länder ratificerat – Turkiet och Ungern återstår.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons