Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Tröskeln till gymnasiet kan sänkas

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill komma åt problemet med "alldeles, alldeles för många" underkända elever i grundskolan. Nu öppnar hon för att sänka tröskeln till gymnasieskolan.
Utbildning • Publicerad 6 september 2021
Stora grupper elever lämnar grundskolan med underkända betyg. Nu vill utbildningsministern utreda om godkäntgränsen ska vara kvar. Arkivbild.
Stora grupper elever lämnar grundskolan med underkända betyg. Nu vill utbildningsministern utreda om godkäntgränsen ska vara kvar. Arkivbild.Foto: Jessica Gow/TT

Utbildningsministern är inte känd för oväntade politiska utspel med krav på omedelbara förändringar. Så på TT:s fråga om behörighetskraven till gymnasieskolan bör sänkas blir svaret:

– Det är för tidigt att svara på. Den frågan ska ses över och jag har ingen bestämd uppfattning.

Annons

Klart är alltså att regeringen tänker utreda behörighetsgränsen för gymnasiestudier. Anna Ekström vill samtidigt ha en översyn av den skarpa godkäntgränsen i betygsskalan. För i dag måste en elev ha klarat precis allt som krävs för betyget E – annars blir det underkänt, det vill säga F.

Samma princip gäller för övrigt för de övriga betygsstegen, en princip där elevens svagaste insats blir vägledande för betyget.

Oväntade följder

Ett eller flera F i slutbetyget från 9:an kan innebära att dörren till gymnasieskolan stängs. Detta drabbade 14 procent av alla som lämnade grundskolan i våras, motsvarande 16 100 elever. Det är "alldeles, alldeles för många", enligt utbildningsministern.

– När den skarpa godkäntgränsen infördes trodde politikerna att det skulle vara en liten andel elever som blev underkända och inte kunde gå vidare. Men under hela den här tiden har vi sett att en ganska stor andel elever slås ut. Jag vill ha en skola där utslagningen inte är stor, men jag vill också ha en skola där det är klara och tydliga krav på eleverna, säger Anna Ekström.

Hon påpekar att det nuvarande betygs- och behörighetssystemet skiljer sig markant från de tidigare sifferbetygen.

– Under väldigt många år hade vi i svensk skola inget underkänt alls. När jag gick i skolan fick fick nästan alla jag känner någon 1:a, och det blev folk av oss också, säger hon.

Utbildningsministern tillstår att hon själv har i sin ägo något gammalt betyg med en 1:a – i syslöjd.

Men att återgå till sifferbetygen, och ett relativt betygssystem där lika många 1:or som 5:or fördelas, är inte aktuellt.

– Nej, det vi talar om här är den skarpa godkäntgränsen. Det är den vi vill utreda.

Får snäll-E

Tanken på en ny utredning nämns i ett färskt lagförslag om att ge lärarna i grund- och gymnasieskolan större frihet att sätta det betyg som bäst speglar elevens kunskaper. Med andra ord ska läraren kunna väga extra starka insatser mot sämre, och sätta ett förhoppningsvis mer rättvist och motiverande betyg.

Annons

Enligt lagförslaget, som är på granskning hos Lagrådet, ska den mer flexibla betygssättningen gälla för betygen A–D. Men åtminstone än så länge ska den striktare bedömningen gälla för betyget E, det vill säga det lägsta godkända betyget.

Hur det ska bli framöver får alltså en ny utredning se över. Vad man vet är att det i dag sätts "snäll-E" i okänd omfattning, det vill säga att lärare bedömer generösare än vad systemet egentligen tillåter därför att de vet att eleven inte har långt till ett E.

De flesta kritiska

Hur ett mer rättvisande betygssystem kan tänkas se ut återstår att se. Klart är i alla fall att det inte blir något "nästan godkänt-betyg" – eller, om man så vill, ett "lite underkänt-betyg" – (Fx), vilket föreslogs i den tidigare utredningen.

– Jag gjorde bedömningen att Fx inte når hela vägen för att komma tillrätta med problemen med en skarp godkäntgräns. Det var också så att en majoritet av remissinstanserna hade kritik mot Fx, säger Anna Ekström.

En av de farhågor som förts fram är att ett Fx bara skulle leda till ännu fler underkända och ännu fler obehöriga till gymnasiet.

Jörgen Tholin, som ledde den tidigare utredningen, resonerade i samma termer som Ekström, nämligen att det aldrig var tänkt annat än att i princip alla elever skulle klara godkäntgränsen. Utfallet blev ett helt annat och det är inte rimligt i en skola som är obligatorisk, menade utredningen och uppmanade regeringen att utreda om det ska finnas en godkäntgräns i grundskolan.

Utredningen pekade också på att många av de med underkända betyg är elever med funktionsnedsättningar, elever med svag teoretisk begåvning och nyanlända elever.

Introduktionsprogram

Det alternativ som finns för de elever som inte klarar spärren till gymnasieskolans nationella program är introduktionsprogram, tänkt som en brygga över till ett traditionellt program. Men introduktionsprogrammen tenderar att bli en återvändsgränd – majoriteten av dess elever tar aldrig en gymnasieexamen och många har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Så kan det vara introduktionsprogrammen som inte fungerar, snarare än godkäntgränser och behörighetskrav?

– Den möjligheten finns. Som vanligt i skolans värld är det svårt att avgöra orsakssamband. Å andra sidan har vi utrett och gjort förbättringar på introduktionsprogrammen, säger Anna Ekström.

Annons

Att justera i godkänt/inte godkänt och behörighetskrav är en fråga med politisk sprängkraft. Anna Ekström bedömer att många delar oron för den höga andelen elever som inte klarar grundskolans krav.

– Samtidigt bedömer jag att det finns en väldigt stark samsyn i svensk politik om att vi inte ska sänka kraven. Så hur ett eventuellt förslag om ändrad godkäntgräns tas emot politiskt beror nog väldigt mycket på hur det utformas, säger Anna Ekström.

Fakta: Behörig till gymnasieskolan

För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs godkända betyg i minst 8 ämnen. Alla måste vara godkända i de 3 ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Dessutom krävs för:

yrkesprogram: godkända betyg i ytterligare 5 ämnen, totalt 8 ämnen.

estetiskt program: godkända betyg i ytterligare 9 ämnen, totalt 12 ämnen.

ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen: godkända betyg i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap samt ytterligare 5 ämnen, totalt 12 ämnen.

naturvetenskaps- och teknikprogrammen: godkända betyg i biologi, fysik och kemi samt ytterligare 6 ämnen, totalt 12 ämnen.

Dessa behörighetskrav har gällt sedan 2011. Dessförinnan krävdes godkända betyg endast i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Kravet var detsamma för alla nationella program.

Källa: Skolverket

Fakta: Behörig till gymnasieskolan

Fram till 1994 var gymnasieskolan indelad i linjer, där alla elever inom en linje i princip följde samma studieväg. Eleverna fick ämnesbetyg, med betygsstegen 1–5.

Betygssystemet var relativt, det vill säga en elevs kunskaper vägdes mot andra elevers kunskaper. Betygsstegen fördelades enligt en normalfördelningskurva. Det innebar att på riksnivå skulle en majoritet ha betyget 3.

Sedan 1994 är gymnasieskolan indelad i program. Programmen är uppbyggda på ett visst antal kurser i varje ämne. Betygssystemet är inte relativt utan mål- och kunskapsrelaterat – en viss kunskapsnivå ger ett visst betyg. Betyg sätts efter varje kurs.

Från början användes betygsstegen Icke godkänd (IG) Godkänt (G), Väl godkänt (VG) och Mycket väl godkänt (MVG).

Därefter, 2011, utökades antalet betygssteg till sex, A–F. Betyget F står för underkänt. Samma betygsskala gäller för grundskolan.

Källor: Direktiv 2018:32 och SOU 2016:77

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons