Toppmöte i Europa – nästan bara för män
Fortfarande år 2022 är det fortsatt stor manlig dominans bland presidenter och statsministrar i Europa.
45 små porträttbilder visas upp i den lilla folder som arrangörerna tryckt upp inför toppmötet i Europeiska politiska gemenskapen. Här finns bilder på alla de deltagande stats- och regeringscheferna så att journalisterna på plats ska känna igen vem som är vem.
Ur ett jämställdhetsperspektiv är dock foldern en dyster sammanställning.
"Bättre beslut" med fler kvinnor
Här finns 37 karlar och blott 8 kvinnor. Det ökar visserligen till 9 kvinnor om man tar med Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som inte fått plats i foldern eftersom hon väntas dyka upp först till EU-ledarnas interna toppmöte under fredagen.
Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir är en av få kvinnor på plats. På väg in till mötet i Prag säger hon till TT att hon gärna hade sett fler kvinnor vid förhandlingsbordet.
– Trots att Europa troligen är den mest progressiva kontinenten är vi väldigt långt ifrån att nå fullständig jämställdhet.
– Jag tror faktiskt att bättre beslut hade tagits om vi hade fler kvinnor vid förhandlingsbordet, säger Jakobsdóttir.
Medelålders män dominerar
Tar man bort Norden, Estland och Storbritannien är det bara Moldavien, Kosovo och EU-kommissionen som representeras av kvinnor i Prag. Övriga deltagare är medelålders män, med en snittålder på 55 år.
Äldst i gänget är Cyperns president Nicos Anastasiades, nyss fyllda 76 år och som blev parlamentsledamot på hemmaplan redan 1981. Mest erfarna som stats- och regeringschefer är annars Azerbajdzjans Ilham Aliyev och Turkiets Recep Tayyip Erdogan som båda blev premiärministrar i sina länder 2003 och sedan dess gått vidare till att också bli presidenter.
Yngst är Finlands statsminister Sanna Marin, som blir 37 i november.
Fakta: Deltagarna i Prag
Här är ledarna på plats för Europeiska politiska gemenskapens första möte:
Tjeckiens premiärminister Petr Fiala
Maltas premiärminister Robert Abela
Cyperns president Nicos Anastasiades
Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel
Portugals premiärminister António Costa
Italiens premiärminister Mario Draghi
Bosnien och Hercegovinas president Sefik Dzaferovic (en av tre i landets presidentråd)
EU:s rådsordförande Charles Michel
Azerbajdzjans president Ilham Aliyev
Sveriges statsminister Magdalena Andersson
Schweiz förbundspresident Ignazio Cassis
Belgiens premiärminister Alexander De Croo
Montenegros president Milo Djukanovic
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan
Georgiens premiärminister Irakli Garibasjvili
Slovakiens premiärminister Eduard Heger
Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir
Lettlands premiärminister Krisjanis Karins
Frankrikes president Emmanuel Macron
Irlands premiärminister Micheál Martin
Polens premiärminister Mateusz Morawiecki
Sloveniens premiärminister Robert Golob
Rumäniens president Klaus Iohannis
Estlands premiärminister Kaja Kallas
Nordmakedoniens premiärminister Dimitar Kovacevski
Finlands statsminister Sanna Marin
Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis
Litauens president Gitanas Nauseda
Österrikes förbundskansler Karl Nehammer
Kosovos president Vjosa Osmani-Sadriu
Kroatiens premiärminister Andrej Plenkovic
Albaniens premiärminister Edi Rama
Nederländernas premiärminister Mark Rutte
Moldaviens president Maia Sandu
Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal
Ungerns premiärminister Viktor Orbán
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan
Bulgariens president Rumen Radev
Liechtensteins premiärminister Daniel Risch
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz
Norges statsminister Jonas Gahr Støre
Storbritanniens premiärminister Liz Truss
Serbiens president Aleksandar Vucic
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen
