Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Symboliska steg i striden om klimatskadestånd

Några rika länder har gläntat på plånböckerna. Deras löften om att skjuta till pengar som ska gå till att hantera klimatrelaterade skador och förluster välkomnas på FN-mötet COP27 – men ses inte som tillräckliga.
Klimat • Publicerad 10 november 2022
"Betala för skador och förluster nu", står det på skylten som en demonstrant håller upp i samband med en protest under COP27 i Sharm el-Sheikh.
"Betala för skador och förluster nu", står det på skylten som en demonstrant håller upp i samband med en protest under COP27 i Sharm el-Sheikh.Foto: Peter Dejong/AP/TT

Symboliska steg har tagits i en av de största stridsfrågorna under klimatmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten. En handfull länder har lovat pengar som ska gå till sårbara länders hantering av permanenta skador och förluster som redan nu uppstår till följd av klimatförändringarna. Det kan handla om ödeläggelse efter översvämningar, orkaner och andra extrema väderhändelser som blir allt vanligare i takt med att planeten värms upp eller om förlust av mark när havsnivåerna stiger.

– Det är fina gester. Det är ett erkännande efter år av opinionsbildning, säger Harjeet Singh, chef för global politisk strategi på Climate Action Network, till nyhetsbyrån AFP.

Ökar pressen

Annons

Men Singh framhåller också att de små stegen framåt inte får överskugga de sårbara ländernas krav på ett mer robust finansiellt ramverk för att hantera klimatskadorna. Ett av utvecklingsländernas huvudkrav är en ny särskild fond för skador och förluster.

– Det växande antalet löften om finansiering till skador och förluster är viktigt och välkommet, säger Emily Wilkinson från tankesmedjan ODI, till The Guardian.

– Vi väntar oss fler löften från länder under COP27. Det ökar pressen på förhandlare att gå med på att utveckla en lämplig finansieringsmekanism.

Få bedömare tror dock på att mötet kommer att avslutas med ett beslut om en ny finansieringskanal för skador och förluster – som är en kontroversiell och känslig fråga. Utvecklingsländer har i 30 år höjt sina röster för att få kompensation från industrialiserade länder som har stått för lejonparten av de klimatskadliga utsläppen av växthusgaser. De rikare länderna har i sin tur hållit emot av rädsla för att ställas inför astronomiska skadeståndskrav om de skulle erkänna sitt historiska ansvar för klimatförändringarna.

Det har också varit svårt att enas om en definition av vad skador och förluster innebär, komma fram till vad det kan tänkas kosta och vem som ska betala hur mycket.

Nya löften

På klimatmötet i Glasgow för ett år sedan var det bara Skottland som lovade pengar till skador och förluster. Men nu följer fler och fler länder efter – även om summorna är försvinnande små jämfört med omfattningen på de skador som redan har inträffat.

Danmark lovade pengar redan i höstas och i samband med COP27 har det kommit utfästelser om miljoner från Belgien, Tyskland, Österrike, Irland och Nya Zeeland.

De här länderna har börjat visa vägen genom att inse behovet av att tillhandahålla pengar till länder som redan drabbas av klimatförändringarnas effekter, enligt Antigua och Barbudas premiärminister Gaston Browne.

– Det skulle vara rätt av de stora förorenarna, särskilt de som har varit inblandade i den historiska användningen av fossila bränslen, att följa detta exempel, sade han till delegaterna på COP27 häromdagen.

"Inga frikort"

Browne talade å sin egen och andra små önationers vägnar och pekade särskilt ut Kina och Indien som två länder som borde bidra med pengar till skador och förluster – trots att de fortfarande är tillväxtekonomier. Det var första gången som de räknades med bland andra stora utsläppare som de sårbara önationerna anser bör hållas ansvariga för de skador som redan har orsakats av den globala uppvärmningen.

Annons

– Vi vet alla att Kina och Indien är stora förorenare och den som förorenar måste betala. Här finns inga frikort att hämta, sade Browne.

Fakta: Löften om pengar till skador och förluster

Här är några av de löften som hittills har gjorts om pengar som på ett eller annat sätt ska gå till skador och förluster:

Skottland: Var först med att lova finansiering för skador och förluster vid förra årets klimatmöte i Glasgow. Gav ett symboliskt löfte för att få andra att följa efter och har nu meddelat att man höjer summan till 8 miljoner dollar.

Danmark: Meddelade i september att 100 miljoner danska kronor ska gå till hanteringen av skador och förluster, bland annat i Sahelområdet i Afrika.

Tyskland. Förbundskansler Olaf Scholz meddelade på COP27 att landet bidrar med 170 miljoner euro till ett initiativ kallat "Global Shield".

Österrike: Kommer att tillhandahålla minst 50 miljoner euro för att hantera förluster och skador under de kommande fyra åren. Pengarna kan gå till det så kallade Santiagonätverket som ska hantera klimatskador.

Irland: Avsätter 10 miljoner euro till initiativet "Global Shield" för 2023.

Belgien: Lovade 2,5 miljoner euro som en del av ett klimatrelaterat stödpaket på 25 miljoner euro till Moçambique. Stödet ska fokusera på att förebygga och begränsa förluster och skador – vilket vissa sårbara länder inte anser ska räknas som förluster och skador-pengar då de menar att sådant stöd ska kompensera för oundvikliga kostnader till följd av klimatkatastrofer.

Nya Zeeland: Tillkännagav i onsdags att de avsätter 12 miljoner dollar i klimatfinansiering för att hantera förluster och skador.

Källa: Reuters

Fakta: Löften om pengar till skador och förluster

En av de stora stridsfrågorna under klimatmötet COP27 handlar om vem som ska betala för de skador och förluster ("loss and damage" i klimatsammanhang) som redan nu uppstår till följd av klimatförändringarna och som väntas bli ännu värre i framtiden.

I värsta fall kan det handla om förlust av människoliv men det kan också handla om förluster i termer av ekonomiska värden, trygghet i livsmedelsförsörjningen, tillgång till rent vatten och liknande.

Ur de fattigare ländernas perspektiv handlar det mycket om att få finansiellt stöd för att kompensera för skador och förluster. Det finns en rad olika tankar och idéer om hur det kan gå till. Frågan handlar också om klimaträttvisa, att rikare länder, som har stått för den största delen av utsläppen, ska erkänna sitt historiska ansvar för klimatförändringarna.

EU och USA finns bland dem som håller emot. Det vore väldigt kostsamt att kompensera låginkomstländer ekonomiskt, i synnerhet som det inte finns något tydligt tak för hur mycket pengar det skulle kunna handla om

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons