Spionlag sänker svensk pressfrihet
I Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex 2023 tappar Sverige en placering och landar på fjärde plats. Orsaken är bland annat den nya lagen mot utlandsspioneri som trädde i kraft den 1 januari i år.
Lagen, som gör det brottsligt att avslöja uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till andra stater eller organisationer, har redan fått genomslag för journalistiken.
Otydlig spionlag
Förra veckan valde SVT för första gången att stoppa en publicering med hänvisning till spionlagen, trots att brottet öppnar för undantag i journalistiska syften. Nyheten gällde kartbilder ur Pentagonläckan om den ukrainska energiförsörjningen.
Enligt Charlotta Friborg, ansvarig utgivare på SVT, var det för otydligt om materialet skulle omfattas av lagen eller inte.
– Det exemplifierar så tydligt det vi och många andra varnade för. Plötsligt står man där som ansvarig utgivare och inte vet om det går att publicera eller inte. Formuleringen i lagen är för luddig, och det visar sig nu när det blir den här självcensuren, säger svenska RSF:s ordförande Erik Halkjaer.
En frihetsberövad journalist
När det gäller säkerheten för journalister ser det än värre ut för svensk del. Där halkar Sverige ner åtta placeringar till plats 40, bakom länder som Jamaica och Niger.
– Det är väldigt allvarligt, säger Erik Halkjaer.
– Det handlar om ett ökat hot och hat. Vi noterar även att journalister nu behöver förhålla sig till polisen som vid ett flertal tillfällen förra året aktivt ingrep och stoppade journalister i deras arbete. I ett fall frihetsberövades en journalist, och man beslagtog även utrustning som var källskyddat material.
Erik Halkjaer hoppas att det lagförslag som nyligen lagts fram om skärpta straff för brott mot journalister och andra personer med samhällsviktiga funktioner ska ge ett ökat skydd. Godkänns lagen kan den träda i kraft 1 augusti i år.
– Men polisen måste också gå hem och göra sin hemläxa och titta på hur man kan förbättra sitt arbete för att stötta journalister ute i fält, snarare än att försvåra arbetet för dem, säger han.
Fakta: Utlandsspioneri
Brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete i brottsbalken infördes 1 januari 2023.
Utlandsspioneri kriminaliseras också som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Lagen gör det straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.
Undantag från straffansvar ska gälla om gärningens syfte är försvarligt, till exempel i journalistiskt eller opinionsbildande syfte eller för att avslöja övergrepp mot enskilda.
Meddelarfriheten, som ger rätt att straffritt lämna uppgifter för publicering, och anskaffarfriheten begränsas för utlandsspioneri på samma sätt som för spioneri.
Fakta: Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2023
1. Norge
2. Irland
3. Danmark
4. Sverige
5. Finland
6. Nederländerna
7. Litauen
8. Estland
9. Portugal
10. Östtimor