Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Sämre vård för omhändertagna unga: "Allvarligt"

Flickorna som placeras på ungdomshem är yngre än pojkarna, har oftare psykiska problem och känner sig mer otrygga på hemmen. Statskontoret efterlyser förbättrad vård för dem – och för pojkarna.
Vård • Publicerad 1 april 2022
Nästan 1|000 barn och unga LVU-placerades förra året på ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (Sis). Arkivbild.Foto: Marcus Ericsson/TT

Nästan 1 000 barn och unga LVU-placerades förra året på ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (Sis). 36 procent av dem var flickor och bland dessa flickor hade sju av tio minst en psykiatrisk diagnos.

För dem är det särskilt viktigt med tillgång till lika god hälso- och sjukvård som andra barn och ungdomar. Men så är det inte i dag, om de bor på ett Sis-hem utanför sin hemregion, påpekar Statskontoret.

Annons

Regionerna är nämligen bara skyldiga att erbjuda akut sjukvård och öppenvård till unga som är folkbokförda i andra regioner. Det finns en frivillig överenskommelse som ska ge barn och unga på ungdomshem samma rättigheter som alla andra i regionen, men det fungerar inte alltid i praktiken.

Barn och unga på Sis-hemmen får inte alltid den vård de behöver. Det har framgått i intervjuer med personal på några av ungdomshemmen och i samtal med socialtjänsten, berättar Lena Sandström, utredare på Statskontoret.

– Vi tycker att det är väldigt allvarligt, för det här är en av de sköraste grupperna vi har i samhället. De här barnen och ungdomarna har flyttats med tvång till en annan region och får inte tillgång till den vård de behöver, säger hon till TT.

Vill se lagändring

Ett av förslagen till regeringen är därför att se över hälso- och sjukvårdslagen så att placerade barn och unga får samma tillgång till regionernas hälso- och sjukvård som övriga invånare i regionen.

Dessutom behöver Sis säkerställa tillgång till personal med rätt kompetens, anser Statskontoret. Den personal som redan finns på hemmen behöver vidareutbildas för att bli bättre på att bemöta unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa, bland annat för att kunna förebygga och förhindra våldsamma situationer.

– Personalen är den viktigaste resursen på de här Sis-hemmen och är ju där 24 timmar om dygnet. Man måste hitta strukturer i verksamheten och också utbilda personalen, säger Lena Sandström.

Oftare traumatiserade

Flickor som placeras enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) har också oftare än pojkar blivit traumatiserade av tidigare sexuella övergrepp. Statskontoret trycker därför särskilt på att barn och ungdomar ska kunna välja att någon av samma kön utför visitation och kroppsbesiktning, när sådana åtgärder är aktuella. Så är det redan i dag på fängelser och häkten för vuxna, men inte på ungdomshemmen.

Mer behöver också göras för att det ska vara lämplig personal som jobbar på ungdomshemmen, anser Statskontoret, som föreslår att regeringen ska överväga att införa ett system som innebär att de anställda vid ungdomshemmen varje år kan visa att de inte finns i belastningsregistret.

Har förekommit våldtäkter

Statens institutionsstyrelse bör också få i uppdrag att ta fram åtgärder för att förebygga sexuella övergrepp och ge stöd till pojkar och flickor om de råkar ut för sådana brott, anser Statskontoret.

– Vi kan inte säga att det är ett stort problem, för det vet vi inte. Vi vet däremot att det har förekommit våldtäkter – tre våldtäkter under de senaste åren, då personal har våldtagit flickor, säger Lena Sandström.

Annons

Vikten av riktlinjer, information och utbildning kring förebyggande av sexuella övergrepp har tidigare påpekats av justitieombudsmannen (JO), berättar hon.

– Vi har inte fått något bra svar från myndighetsledningen på varför man inte har tagit fram det här. Vi tycker att det här är väldigt viktigt för barnens och ungdomarnas trygghet och säkerhet, säger Lena Sandström.

Fakta: Flickor på ungdomshemmen

I december 2021 fanns fem ungdomshem med avdelningar för enbart flickor, nio med avdelningar för enbart pojkar och sju som hade avdelningar för både flickor och pojkar.

Under 2021 LVU-placerades nästan 1 000 barn och unga på ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (Sis). 36 procent av dem var flickor.

Flickorna är i genomsnitt yngre än pojkarna. Förra året var 39 procent av flickorna 15 år eller yngre, medan 24 procent av pojkarna var så unga.

En större andel av flickorna än av pojkarna har psykiska problem. Bland unga inskrivna 2018 uppgav till exempel 47 procent av flickorna att de försökt ta sitt liv, vilket kan jämföras med 13 procent av pojkarna.

Självskadebeteende är fyra gånger vanligare bland flickorna än bland pojkarna. En större del av flickorna har särskilda vård- och resursbehov.

Inskrivna flickor är mindre nöjda med vården och skattar sin upplevelse av trygghet, säkerhet och integritet lägre än vad pojkarna gör.

Flickor utsätts betydligt oftare än pojkar för så kallad avskiljning, en tvångsåtgärd som innebär separation från de övriga på ungdomshemmet.

Lex Sarah-anmälningar från personalen om misstänkta missförhållanden eller risker rör relativt sett oftare flickor än pojkar.

Källa: Statskontoret

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons