Nyheter

Så försvinner ett virusutbrott

Coronavirus (TT) Artikeln publicerades
En sjukvårdare i Düsseldorf bär ansiktsmask och handskar.
Foto: Martin Meissner/AP/TT
En sjukvårdare i Düsseldorf bär ansiktsmask och handskar.

Risken ökar för att det nya coronaviruset börjar sprida sig okontrollerat över världen, trots alla försök att begränsa smittan. Men vad är då nästa steg – hur går det till när en viruspandemi till slut lugnar ner sig och försvinner?

– Det är en bra fråga. Och liksom de flesta bra frågor har den inget klockrent svar, säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

Mycket förenklat, förklarar han, kan ett nytt virus som börjar smitta mellan människor ta tre vägar: viruset kan dö ut när tillräckligt stor andel av befolkningen har blivit immun, smittan kan ligga kvar lågintensivt i mindre grupper och orsaka nya, större, utbrott med olika intervall, eller så kan viruset bli mindre aggressivt och etablera sig som en vanlig förkylning.

– Virus har inget egenintresse av att ställa till det för sin värd, det vill bara sprida sig. Drivkraften är då ofta att det blir mindre farligt. För generellt är det så att ju rörligare värden är, desto större möjligheter har viruset att sprida sig, säger Tomas Bergström.

Hur tror du att det här nya coronaviruset kommer att utvecklas?

– Det är för tidigt att säga än så länge. I slutänden handlar det om hur viruset och värden passar för varandra.

Joacim Rocklöv, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, tror att sjukdomen kommer att finnas kvar under lång tid framöver. Ansträngningarna att hejda smittan vid nationsgränserna blir därmed egentligen bara ett sätt att köpa sig tid, förklarar han.

Så länge viruset finns kvar och människor saknar immunitet kommer sjukdomen förr eller senare att bryta igenom barriären. I värsta fall blir det då ungefär lika många smittade i slutänden, med enda skillnaden att sjukdomsutbrottet är mer utdraget i tid.

– Jag tror inte att vi blir av med den här smittan på många år. Även om vi nu skulle lyckas förhindra att viruset får fäste i Europa så kommer det att finnas kvar någonstans, exempelvis i Afrika, där man har sämre förmåga att mobilisera ett försvar, och till slut spiller den över, säger Joacim Rocklöv.

Men, tillägger han, med extra tid ökar möjligheten att hinna utveckla ett välfungerande vaccin som kan göra en tillräckligt stor del av befolkningen immun, så att viruset inte hittar nya personer att infektera. I dagsläget vet dock inte forskarna hur långvarig immuniteten är för covid-19. Ibland kan den vara kortvarig, vilket i så fall skulle göra sjukdomen ännu svårare att hejda. Men sedan finns som sagt också chansen att viruset förändras och blir mer harmlöst.

 

Fakta

Coronasmittan

Det första bekräftade fallet av det nya coronaviruset, som döpts till sars-cov2, rapporterades i den kinesiska storstaden Wuhan den 31 december 2019.

Sedan dess har viruset visat sig mer smittsamt än liknande infektioner, som sars (svår akut respiratorisk sjukdom) som 2003–2004 orsakade runt 8 000 sjukdomsfall och över 700 dödsfall.

Det finns ett stort antal coronavirus och såvitt man vet kan minst sju av dem smitta människor, däribland det nu aktuella viruset.

Det finns enligt Världshälsoorganisationen WHO för närvarande varken vaccin mot viruset eller effektiva behandlingar för att bromsa sjukdomsförloppet, som i de värsta fallen slutar i dödlig lunginflammation. WHO uppgav på fredagen att forskning pågår på ett 20-tal vaccin.

Visa mer...

Tillsammans med sina forskarkolleger skapar Joacim Rocklöv datormodeller utifrån den kunskap som finns om hur smittsamt, farligt och utbrett viruset är. Därefter lägger forskarna in data om befolkningsstruktur, resmönster och liknande, och kan på så vis skapa scenarier för framtida smittspridning. Än så länge är deras studier inte redo för publicering. Men forskarna börjar skönja vissa mönster i sina beräkningar.

– När vi kör en första, enklare modell för den här sjukdomen, covid-19, ser det ut att bli en hög andel som smittas, de allra flesta faktiskt. Men i verkligheten blir det sannolikt mindre omfattande, eftersom den här enkla modellen inte tar hänsyn till alla detaljer när det gäller befolkningen, exempelvis att olika grupper inte har direkt kontakt med varandra, vilka motåtgärder som sätts in och liknande, säger Joacim Rocklöv.

En faktor som kommer att spela stor roll för smittspridningens hastighet är om det nya coronaviruset är säsongsbundet, eller om det smittar lika effektivt året runt. Vanligt influensavirus har exempelvis sina klassiska toppar på vintern, vilket brukar förklaras med att vi då tillbringar mer tid nära varandra inomhus och att nysningarnas små droppar får längre räckvidd i torr vinterluft.

– För coronavirus i allmänhet har man sett en liknande säsongsbundenhet, men vi vet inte hur det är för det här viruset. Och vid pandemier, när så många är smittade, kan säsongsmönstret försvinna. Smittan blir som ett tungt lokomotiv som bara rullar på, säger Joacim Rocklöv.

Trots att pandemier per definition är globala saknas ibland det globala perspektivet i kampen mot samtida och framtida smittor, tycker Joacim Rocklöv.

– En viktig sak att komma ihåg när det gäller pandemier är att vi inte bara kan tänka på Sverige och Sveriges gränser. För att på lång sikt uppnå ett fungerande skydd mot nya smittor måste man hjälpa andra att bygga starka hälsosystem och utveckla kapacitet för krishantering. Annars går det inte att komma åt smittorna från alla håll.

 

Fakta

Det stora kaninexperimentet

På 1950-talet föreslog forskare att stora kaninbestånd skulle bekämpas med myxomavirus, som orsakar kaninpest. Detta välkomnades i bland annat Australien, där några få kaniner som släpptes ut i mitten av 1800-talet hade ökat till fler hundra miljoner, med förödande effekter för den lokala växtligheten.

Försöket gav till en början avsett resultat. Viruset spred sig snabbt och dödligheten bland de smittade kaninerna var mycket hög.

Men efter en tid minskade dödligheten och kaninbeståndet började återigen växa. Viruset hade blivit mindre farligt och kaninerna mer motståndskraftiga – vilket gynnade både virus och kaniner.

Händelsen har studerats ingående och brukar nämnas som exempel på hur det evolutionära trycket kan driva virus att bli mindre dödligt, eftersom det då sprider sig bättre.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet, Nationalencyklopedin

Visa mer...

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.