Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Rika fyller pooler – berövar fattiga på vatten

Rikas slöseri med vatten för att fylla sina pooler och hålla sina gräsmattor gröna slår mot de allra fattigaste.
Sociala ojämlikheter i storstäder riskerar att driva på vattenkriser mer än klimatförändringar, enligt en ny studie.
Vetenskap • Publicerad 13 april 2023
Kapstadens allra rikaste och hushållen med övre medelinkomst använde tillsammans mer än hälften av stadens vattenresurser, bland annat för att fylla sina pooler. Genrebild.Foto: David Goldman/AP/TT
Kapstadens vattenförbrukning. Fördelningen av färskvatten per socialgrupp i Kapstaden.Foto: Anna-Lena Lindqvist

De senaste två decennierna har över 80 storstadsområden runt om i världen drabbats av extrem torka och vattenbrist – och kriserna väntas komma allt tätare framöver. Mot bakgrund av detta har forskare vid bland annat Uppsala universitet utvecklat en modell för att analysera vattenförbrukningen hos olika samhällsklasser.

I en fallstudie av Sydafrikas näst mest befolkningstäta stad, Kapstaden, har invånarna delats in i fem grupper – från den rika eliten med rymliga hem, stora trädgårdar och pooler, till de allra fattigaste som lever i informella bosättningar, som skjul utan kranar och toaletter i stadens utkanter.

Annons

Resultaten visade att de rikaste och hushållen med övre medelinkomst stod för mer än hälften av hela stadens vattenförbrukning, trots att de utgör mindre än 14 procent av befolkningen.

– Det beror på att de rika behöver vatten för sina bekvämligheter, så som swimmingpooler, för att vattna sina trädgårdar, tvätta sina bilar och så vidare. Utan att ta hänsyn till sådana skillnader kan man inte se vad som driver på en ohållbar konsumtion, säger Elisa Savelli, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Driver på vattenkris

Samtidigt använde grupperna med lägst inkomster, som utgör 62 procent av stadens befolkning, 27 procent av vattenresurserna till dricksvatten, hygien och andra nödvändigheter. Att förbrukningen var så pass ojämlikt fördelad var något som förvånade forskarna.

– Det andra som slog mig var det faktum att socioekonomiska ojämlikheter kan driva på vattenkriser lika mycket, om inte mer än befolkningstillväxt eller klimatförändringar, säger Elisa Savelli.

Att rika anser sig ha rätt att överutnyttja gemensamma vattenresurser får negativa konsekvenser för både samhället och miljön, säger hon.

– De inser inte att en sådan överkonsumtion kommer att påverka vattenmängden under nästa säsong och i framtiden, och kommer att beröva den återstående delen av befolkningen deras vattenresurser.

Liknande problem i 80 städer

Att studien fokuserar på Kapstaden beror dels på att storstadsområdet präglas av segregation och kraftig socioekonomisk ojämlikhet, och dels på att staden mellan 2015 och 2017 drabbades av svår torka som ledde till en vattenkris utan motstycke.

Men enligt Elisa Savelli skulle modellen även kunna tillämpas på andra städer som präglas av stor ojämlikhet. Hon lyfter fram att liknande problematik finns i 80 städer världen över, däribland i London, Miami, Tokyo, Melbourne, Istanbul och Kairo.

Mest sårbara

Studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability, pekar också på att hushåll med lägre inkomst är mest sårbara vid en vattenkris. Privilegierade grupper har ofta tillgång till alternativa vattenkällor och har till exempel råd att borra egna brunnar för att fortsätta fylla sina pooler, vilket ytterligare utarmar grundvattenresurserna.

– På lång sikt kommer de att tömma en vattenkälla som är nödvändig för miljön och resten av befolkningens grundläggande behov.

Annons

För att komma åt roten till problemet räcker det därmed inte med att borra nya brunnar eller bygga ut dammar, enligt Elisa Satelli. Hon anser att det behövs mer förebyggande politiska strategier mot vattenbrist som riktar in sig på de socioekonomiska orättvisorna bakom de rikas ohållbara konsumtion.

Fakta: Vattenbristen i världen

Världens vattenkonsumtion har ökat med runt 1 procent årligen de senaste 40 åren, vilket gör att 100–200 kubikkilometer vattenreserver försvinner årligen.

Nära 1 miljard människor i städer runt om i världen är drabbade av vattenbrist och antalet kommer sannolikt att öka till mellan 1,7 miljarder och 2,4 miljarder inom de kommande tre decennierna, enligt FN-rapporten World Water Development Report. Efterfrågan på vatten förutspås också öka med 80 procent till 2050.

Vattenbrist blir också mer vanligt förekommande på landsbygden. Mellan 2 och 3 miljarder människor upplever vattenbrist under minst en månad om året.

FN:s mål är att alla ska ha tillgång till vatten och avlopp 2030, vilket beräknas kosta minst 600 miljarder dollar om året.

Källa: FN

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons