Nya dykningar vid Estonia: Vill förstå bättre
Sent på onsdagskvällen når det norska fartyget Viking Reach olycksplatsen, där MS Estonia förliste 1994. I omkring en vecka kommer Statens haverikommission, tillsammans med motsvarande myndigheter från Estland och Finland, dyka ner till vraket för att försöka räta ut frågetecken kring förlisningen.
Med hjälp av fjärrstyrda undervattensrobotar ska man fota insidan av bildäcket.
– Rampen har lossnat från fartyget så nu är det möjligt att få tillgång till lastutrymmet. Där vill vi dokumentera så mycket som möjligt, säger Jonas Bäckstrand, Statens haverikommissions utredningsordförande.
Följer flöden
Bland annat kommer man att undersöka vilka möjliga vägar vattnet kan ha tagit efter att ha forsat in på bildäck. Det ska göras genom att fota dörrar, ventilationssystem och luckor för att se om de har några skador.
– Det finns uppgifter och resonemang kring att vatten har trängt ner under bildäck och därför är det intressant för oss att följa hur vattnet kan ha flödat.
En fråga man hoppas kunna besvara är förlisningens snabba händelseförlopp. Bilrampen kan bli en viktig del av att lägga pusslet.
Enligt de slutsatser den tidigare internationella utredningskommissionen presenterade 1997 slets fartygets bogvisir loss i den grova sjön. När visiret föll av drogs även bilrampen med, vilket ledde till att stora mängder vatten strömmade in på bildäck.
Rampen, som har lossnat från fartyget, kommer att bärgas och transporteras till Estland för ytterligare undersökningar.
– Att fartyget tappade bogvisiret är inte det som ska leda till en förlisning, utan det är ju rampen som ska skydda fartyget mot vatteninträngning. Den är väsentlig för händelseförloppet och det är därför vi vill plocka upp den för att förstå det bättre, säger Bäckstrand.
Nya utredningar
Beslutet om att göra nya undersökningar vid Estonia grundar sig i en dokumentärfilm från 2020 där tidigare okända hål i skrovet visades upp och teorier om hur de uppstått presenterades.
Estlands olycksmyndighet bestämde sig för att inleda en ny utredning för att granska uppgifterna. Statens haverikommission och Finlands olycksutredningscentral tillfrågades om att delta i utredningsarbetet. Sommaren 2021 och 2022 har man bland annat fotat utsidan av fartyget och tagit prover av botten.
Under veckan ska utredarna även att ta prov på beläggningar nära de hål som visades upp i dokumentärfilmen. Teorier har väckts om att de mörkare områdena i närheten av hålen skulle kunna bero på explosioner, men enligt Jonas Bäckstrand är det mest troligt bakterier som livnär sig på rost.
"Vördnad"
Bäckstrand säger att det är spännande att få undersöka vraket med bättre kameror och moderna metoder. Samtidigt försöker myndigheterna respektera kvarlevorna av de 700 döda som är kvar på Estonia.
– Vi väntar oss inte att se kroppar, men det är klart att det kan finnas människor på bildäck. Det finns uppgifter om att en del skulle kunna ha övernattat i sina fordon, säger Bäckstrand.
– Man är mycket väl medveten om att det är en gravplats med mer än 700 personer som är kvar där nere. Man känner en viss vördnad inför det.
Dykningar utförda av myndigheter i syfte att utreda olyckan riskerar inte att strida mot den lagstadgade gravfriden runt Estonia.
Haverikommissionen hoppas på att kunna publicera resultat under hösten.
Fakta: Estoniakatastrofen
Färjan Estonia sjönk den 27 september 1994 på väg från Tallinn till Stockholm.
852 människor omkom, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats var att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.