Kritik mot förslag på psykförsvarsmyndighet

Ett uppdrag för den nya myndigheten blir att motverka påverkanskampanjer från främmande makt som syftar till att skapa splittring och sänka försvarsviljan. Därför föreslår regeringens utredare Anders Danielsson att myndigheten ska ha rätt att beställa inriktning på signalspaning hos Försvarets radioanstalt, FRA, och militära underrättelse och säkerhetstjänsten (Must).

– Den här typen av informationspåverkan är väldigt svår att upptäcka tidigt. Det är extremt viktigt att i tid få förvarning om att normalbilden förändras så att man tidigt kan sätta in adekvata motåtgärder, säger Danielsson.

Signalspaning innebär spaning mot kommunikation via radiovågor eller kabel över Sveriges gränser. Det är i dag bara ett fåtal myndigheter som har rätt att beställa inriktning på FRA:s och Musts signalspaning.

Mustchefen Lena Hallin tycker inte att den nya myndigheten för psykologiskt försvar behöver den rätten.

– Vi ser inte att det är nödvändigt att det är ytterligare en myndighet som får det. Så som det är reglerat i dag kan man få information från andra källor på ett sådant sätt att det tillgodoser de behov man har, säger hon

Det finns i dag flera myndigheter som har psykologiskt försvar inom sitt ansvarsområde, förutom Must även till exempel MSB, Säpo och Försvarsmakten.

Utredaren föreslår att ett Nationellt centrum för psykologiskt försvar inrättas i den nya myndigheten. Inom centrumet ska representanter för olika myndigheter kunna samarbeta. Det kan till exempel handla om att sammanställa lägesbilder eller göra analyser av hot. Tanken är att även personal från underrättelsetjänsterna, Must, FRA och Säpo ska delta och kunna dela känslig information.

Mustchefen Lena Hallin tycker dock att möjligheterna till samverkan som myndigheterna har i dag är tillräckliga.

Att dela med sig av underrättelseinformation är känsligt. I utredningen betonas vikten av det finns ett förtroende mellan myndigheterna. För det krävs bland annat en god säkerhetskultur och en god förståelse för vad som är skyddsvärd information.

– Det är viktigt att centret har en koppling till säkerhets- och försvarsunderrättelsetjänsten, säger Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.

Moderaterna är, trots Mustchefens invändningar, öppna för att i en översyn av signalspaningslagen undersöka möjligheten för den nya myndigheten att beställa signalspaning.

Mustchefen Lena Hallin tror dock att en ny myndighet i övrigt kan ge ett värdefullt bidrag när det gäller det psykologiska försvaret. Till exempel genom att utbilda, att beställa forskning på området och att förstärka försvarsviljan på längre sikt.

När det gäller den nya myndighetens operativa arbete föreslår inte utredaren några särskilda nya befogenheter för att bemöta påverkanskampanjer.

Om sådana kampanjer gränsar till brottslighet så är det upp till Säpo och polisen att hantera det.

– Men många gånger är det inte brottsligt och då får det hanteras med de demokratiska medel vi har, säger Danielsson.

– Det kan handla om diplomatiska kontakter eller motberättelser. Ytterst handlar det om att man ska få en annan bild än den som motståndaren vill förmedla.

Myndigheten föreslås ha ungefär 45 anställda.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) ser den nya myndigheten som en viktig del i det svenska totalförsvaret. Utredningens förslag ska nu ut på remiss och regeringen siktar på att den nya myndigheten ska kunna inrättas 2022.

– Sverige möter alltfler komplexa hot, främmande makt utnyttjar möjligheterna att sprida desinformation och propaganda och då måste Sverige ha en stärkt förmåga att upptäcka det, säger Damberg.