Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Minskar biståndet – med krav på återvandring

Den tillträdande regeringen slopar enprocentsmålet för Sveriges bistånd.
Det svenska stödet blir ett verktyg för återvandring – med villkor om att mottagarlandet tar emot migrerande medborgare som inte får stanna i Sverige.
Politik • Publicerad 14 oktober 2022
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD) vid en gemensam pressträff om regeringsbildningen.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD) vid en gemensam pressträff om regeringsbildningen.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Sverige har sedan länge haft ett fastslaget mål om att minst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd till andra länder. Hur mycket Sverige ska bidra med ska fastställas i treåriga budgetramar, meddelar den tillträdande regeringen.

– Det kommer att minskas, säger Moderatledaren Ulf Kristersson vid en gemensam pressträff med Kristdemokraternas Ebba Busch, Liberalernas Johan Pehrson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.

Annons

– Sverige förblir ett av världens främsta biståndsländer, nu med tydligare fokus på vårt närområde av förfärliga skäl, säger M-ledaren, som då syftar på kriget i Ukraina.

Hur stor minskningen blir kommer enligt Kristersson att framgå först av kommande budgetproposition.

Enligt obekräftade uppgifter från Liberalerna kommer det att handla om 0,85 procent av BNI, rapporterar DN och SvD. Om det stämmer skulle Sverige även efter nedskärningen vara ett av världens mest biståndsgenerösa länder.

"Aktivister kan betala"

Svenska kyrkans internationella verksamhet för bistånd, Act Svenska kyrkan, svenska Amnesty, Olof Palmes internationella center, We effect och Kvinna till kvinna är alla kritiska mot förslaget.

– Det som är väldigt problematiskt är att man aviserar en sänkning av biståndet i en tid när de globala utmaningarna är större än någonsin, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.

Tillsammans med de fyra andra nämnda organisationernas generalsekreterare är han på resa till Israel och de palestinska områden. De står alla bakom Lyséns uttalanden.

Han säger att det här "sänder fel signaler" i tider då demokratiaktivister och människorättsförsvarare begränsas och uttrycker kritik mot att enprocentsmålet frångås.

– Vi har mer än 50 års tradition av att koppla biståndet till BNI. När vi frångår det frångår vi ett stabilt ramverk vi har haft för bistånd och det är också oroande, säger Lysén.

"Helt oumbärligt"

Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef vid svenska Rädda Barnen, kallar biståndsbeskedet för ett svek.

– Det här är ett stort svek mot världens fattigaste och inte minst barnen. Världen står inför enorma överlappande kriser och konflikter just nu, som drabbar de mest utsatta värst, säger hon.

Annons

Organisationen är starkt kritisk till en sänkning i ett läge där "världen brinner på många områden".

Chatterjee-Martinsen pekar bland annat på en extrem och utbredd fattigdom som har förvärrats under pandemin och på hur klimatkrisen får värre konsekvenser, till exempel i form av torka och påföljande svältkatastrof på Afrikas horn.

– Då är biståndet helt oumbärligt, säger hon.

Kräver återvandring

Ett nytt villkor kommer också att ställas på ett land som tar emot svenskt bistånd: att det "tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs".

I det så kallade Tidöavtalet, som de tre aspirerande regeringspartierna och Sverigedemokraterna har enats om, slås fast att biståndspolitiken framöver också ska utgöra ett verktyg för att fler invandrade personer som inte får stanna i Sverige ska återvända till sina hemländer. Det ska bidra till frivillig återvandring och motverka irreguljär migration, heter det vidare.

Erik Lysén säger att förslaget är missriktat.

– Globalt sett var det länge sedan den största andelen svenskt bistånd gick direkt till stater, säger han.

Som exempel nämner han biståndet till Palestinska myndigheten, som får "max sex procent" av det svenska biståndet till de palestinska områdena. Den större delen går via civilsamhället och multilaterala program.

– Det betyder att det är demokratiaktivister och människorättsförsvarare som kan få betala för att man ska kräva att auktoritära regimer ska ta emot asylsökande som har fått avslag, säger Lysén.

Högerregeringen kommer vidare att agera för att EU ska frysa bistånd och begränsa visummöjligheterna för länder som inte samarbetar på detta område.

Annons

Rättad: I en tidigare version fick Act Svenska kyrkans chef fel förnamn.

Fakta: Sveriges bistånd

Sverige har sedan 1968 haft en uttalad målsättning att en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd, i enlighet med en rekommendation från FN till världens länder.

Det har inte alltid budgeterats för målet och det har inte heller alltid nåtts. Sedan 2006 har det avsatts motsvarande en procent av BNI för bistånd i statsbudgeten.

I år uppgår Sveriges internationella bistånd till 51,9 miljarder kronor, varav 49,3 miljarder hanteras av biståndsmyndigheten Sida. Resten hanteras av andra myndigheter.

S-regeringen räknade av 6,9 miljarder från biståndsbudgeten för att bekosta ett mottagande av flyktingar från Ukraina, vilket väckte en del kritik. Summan räknades sedan ned något när det inte kom lika många flyktingar som först beräknat.

Regeringskansliet beslutar om 20 miljarder kronor av biståndspengarna, medan Sida hanterar betalningar och viss finansiell uppföljning.

Andra delar av statsbudgeten räknas också som bistånd. Det är då till exempel kostnader för mottagande av asylsökande i Sverige och bidrag till EU:s gemensamma bistånd. Denna del av biståndet uppgår i år till totalt 5,5 miljarder kronor.

Allt detta ingår i den så kallade biståndsramen på 57,4 miljarder kronor som motsvarar en procent av den beräknade bruttonationalinkomsten.

Själva utfallet varierar: 2020 uppgick biståndet i praktiken till 1,14 procent av BNI och i fjol till 0,92 procent.

Källor: Sida, Regeringskansliet och Nationalencyklopedin

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons