Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Miljarder satsas för minskad psykisk ohälsa

Fler måste få hjälp – och det snabbare – anser regeringen som satsar ytterligare pengar på arbetet mot psykisk ohälsa.
Hälsa • Publicerad 12 september 2021
Regeringen skjuter till ytterligare pengar i arbetet mot psykisk ohälsa. Arkivbild.
Regeringen skjuter till ytterligare pengar i arbetet mot psykisk ohälsa. Arkivbild.Foto: Stina Stjernkvist/TT
Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP). Arkivbild.
Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP). Arkivbild.Foto: Jessica Gow/TT

Enligt regeringen behövs det en långsiktig satsning för att bekämpa den psykiska ohälsan i befolkningen. Ytterligare 1,5 miljarder kronor läggs till arbetet mot psykisk ohälsa per år under 2023 och 2024. Totalt avsätts därmed 2,2 miljarder kronor per år.

– Psykisk ohälsa orsakar ett väldigt stort lidande. Vi ser en negativ utveckling som måste vändas, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP).

Få hjälp snabbt

Annons

Regeringen vill bland annat stärka vårdcentralerna för att de bättre ska kunna hantera frågor som rör psykisk ohälsa och ge mer resurser till arbetet för att motverka självmord.

Även köerna till barn- och ungdomspsykiatrin ska minskas och landets ungdomsmottagningar får ökade resurser så att stöd och hjälp når barn och unga innan de mår alltför dåligt.

– Om man lider och har stor psykisk ohälsa så måste man få hjälp fort, säger hon.

I den nationella folkhälsoenkäten från 2020, som genomförs av Folkhälsomyndigheten, svarade 41 procent av befolkningen, 16–84 år, att de har besvär som ängslan, oro eller ångest. 6 procent av dem uppgav att besvären var svåra.

Bland kvinnorna svarade närmare hälften (49 procent) att de hade besvär som exempelvis ångest. Bland männen var den siffran 33 procent.

Måste vända

För att minska den psykiska ohälsa i befolkningen och även se till att den inte leder till allvarligare tillstånd behöver det förebyggande arbetet bli ännu bättre.

– Det grundläggande är att man inte ska må dåligt, säger Åsa Lindhagen.

– Det är många som lider av psykisk ohälsa och det måste vi vända.

Fakta: Unga och psykisk ohälsa

Självrapporterade besvär som exempelvis ångest och oro har särskilt ökat bland yngre kvinnor, visar den senaste nationella folkhälsoenkäten från Folkhälsomyndigheten från 2020.

I enkäten uppgav 14 procent av befolkningen (i åldern 16-84 år) att de kände sig stressade. Bland kvinnor i åldern 16-29 år var den siffran 33 procent och bland män i samma ålder 17 procent.

Under åren 2013-2017 har andelen barn i gruppen 13-17 år och andelen unga vuxna, 18-24 år, som fått vård inom den specialiserade öppenvården för någon psykiatrisk diagnos eller fått läkemedelsbehandling, ökat. Den största ökningen syns bland unga vuxna och framför allt hos unga kvinnor, enligt Socialstyrelsen.

Drygt 12 procent av alla unga vuxna vårdades 2017 för någon form av psykiatrisk diagnos eller fick behandling med läkemedel.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons