Kuppvåg präglar afrikanskt toppmöte

Toppmötet invigdes av Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, som själv är utsatt för internationell kritik för den utdragna och dödliga konflikten i och om Tigrayregionen.

Men Ahmed valde en krävande ton i inledningsanförandet, då han uppmanade de afrikanska länderna att gemensamt trycka på för ökat internationellt inflytande:

– I dag, sju årtionden efter skapandet av FN, så har Afrika en fortfarande en underställd ställning, utan betydande inflytande eller en viktig roll i det internationella styret, sade Ahmed och krävde minst två permanenta platser i FN:s säkerhetsråd.

Rådet har för närvarande 15 medlemmar, där endast USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Storbritannien har permanenta platser.

Även FN:s generalsekreterare António Guterres medverkade i öppningsceremonin via videolänk från högkvarteret i New York. Han konstaterade att "orättvisor är djupt inrotade i det globala systemet".

Men AU, som fyller 20 år i juli, har ställts inför en rad problem sedan militär tagit över makten i flera medlemsländer. Unionen utesluter tillfälligt de länder där statskupper genomförts.

Senast suspenderades Burkina Faso, sedan militär störtat den sittande presidenten Roch Marc Christian Kaboré.

En våg av kupper inleddes 2020 då militär tog makten i Mali, följt av en statskupp i Guinea följande år. I januari störtades regimen i en kupp i Burkina Faso. Däremot misslyckades ett kuppförsök i Guinea-Bissau i januari i år.

Dessutom pågår interna strider i bland annat Moçambique och Etiopien. Men diskussionerna om läget i länderna väntas ske bakom stängda dörrar.