Konsumtion fyller djupt liggande sociala behov

BLT har pratat med Katarina Graffman som är doktor i antropologi och specialiserad på konsumtionsbeteenden.

I Sverige lever vi i ett överflödssamhälle. Borde inte det ha befriat oss från statusjakt genom konsumtion? Vi behöver ju inte längre bevisa att vi har lyckats och lever ett bra liv.

– Att mänskligheten skulle släppa betydelsen av status kommer aldrig att ske. Från tidernas begynnelse till idag är status extremt viktigt för människan och det är ofta just genom olika konsumtionsobjekt vi uttrycker status. I de riktigt tidiga kulturerna använde man kanske naturföremål och metaller för att uttrycka status, idag är det olika typer av varor som står för olika värderingar. Att köra en Tesla signalerar att du bryr dig om miljön men samtidigt vill ha en riktigt lyxig bil som få har råd med.

– Status handlar inte bara om att visa att man har råd att köpa saker utan också om att visa vem man är. Genom att bara lägga ekologiska matvaror i din korg på Ica signalerar du till omgivningen hur du vill uppfattas. Konsumtion funkar alltså som kommunikation människor emellan.

Vad är det som driver oss att konsumera en massa saker som är långt bortanför behovsgränsen?

– Människan är i grunden materialistisk. Detta innebär att prylar är viktiga för oss och spelar roller bortom de rent funktionella. Och så har det varit genom hela mänsklighetens historia.

– Under 1900-talet har konsumtionen exploderat, mycket beroende på aggressiv marknadsföring. Budskapet är att vi inte ska nöja oss med vårt nuvarande tillstånd utan ska sträva efter något bättre.

– Den här marknadsföringen gör oss till slavar under våra begär istället för att tillfredsställa faktiska behov. Konsumtion är helt grundläggande för det samhälle vi lever i idag.

Hur svårt är det att hitta andra sätt än konsumtion att känna sig lyckad? Sätt som inte är lika förödande för klimatet.

– Det är uppenbarligen svårt för majoriteten människor eftersom vi fortsätter konsumera i en takt som snarare visar på ökad konsumtion än minskad.

– Man skulle kunna säga att allt du gör – bostaden du bor i, frukosten du äter, bilen du kör, datorn du använder, restaurangen du väljer, gymmet du tränar på, tandkrämen du köper – är bultar och muttrar i det enorma maskineri vi kan kalla konsumtionskulturen. Bultar och muttrar som vi bara delvis har möjlighet att välja och placera som vi vill.

– Konsumtion är inte en isolerad handling som sker då och då. Människan i alla typer av kulturer är sina tillhörigheter. Det är inte ett modernt fenomen som vi enbart ser i rika länder i väst. Det förklarar också varför vi gärna pratar om vad vi har när vi ska beskriva vilka vi är.

Flygets klimatkompensation beskrivs ibland som ett sätt flygbolagen använder för att få oss att tycka att det verkar okej att fortsätta flyga. Ser du någon liknande funktion i att vi lämnar kläder och prylar till second hand eller återvinning? Att det blir okej att konsumera med hjälp av denna reningsprocess?

– Absolut. Genom att ge människor en möjlighet att vara "klimatsmarta" konsumenter ger man också ett frikort till att konsumera mer. ”Åh, så bra att vissa företag nu erbjuder textilåtervinning, då kan jag ju lugnt shoppa mer kläder.” ”Titta, nu ställer det stora möbelvaruhuset om mot en cirkulär ekonomi så vi kan lugnt byta ut vårt kök.”

Det sammantagna budskapet blir att bara en fortsatt ökad konsumtion kan leda oss ur den kris som vår tidigare konsumtion har skapat.

Vår serie Klimatresan har mötts av ilska från många läsare. En vanlig kommentar är att samhället snart skulle vara tillbaka på ulandsnivå utan konsumtion och jobb. Har du någon kommentar till den reaktionen?

– Vi har vant oss vid ett visst välstånd och har svårt att föreställa oss livet om vi var tvungna att sluta konsumera, sluta flyga, sluta äta viss mat och så vidare. Det vi inte kan föreställa oss gör oss rädda och negativa.

- Därför är det viktigt att vi börjar måla upp bilder av en annan sorts välstånd som inte bara bygger på att äga. Det finns mycket forskning som visar att människor känner större mening och lycka av att uppleva saker tillsammans än att äga.