Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

USA:s skuldtak höjs – nu 287 000 miljarder

Statens skuldtak i USA höjs till 31 400 miljarder dollar. Därmed undviker världens största ekonomi en tom statskassa. Men debatten om den galopperande skuldsättningen är hård.
USA • Publicerad 15 december 2021
Mitch McConnell (R) på väg genom Kapitoliums korridorer under den senaste tidens förhandlingar.
Mitch McConnell (R) på väg genom Kapitoliums korridorer under den senaste tidens förhandlingar.Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Chuck Schumer (D) är en av arkitekterna bakom uppgörelsen.
Chuck Schumer (D) är en av arkitekterna bakom uppgörelsen.Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

Beskedet kommer efter ett långt politiskt ställningskrig, som slutade med att partiernas senatsledare Chuck Schumer och Mitch McConnell kom överens om en tillfällig lag, rapporterar medier i Washington. Den gjorde att det räckte med Demokraternas röster för att få igenom höjningen i senaten, där röstsiffrorna blev 50 mot 49. Sent på tisdagskvällen sade sedan även representanthuset ja, med siffrorna 221 mot 209.

Därmed kan USA låna ytterligare 2 500 miljarder dollar, upp till det nya taket på ofantliga 31,4 biljoner dollar (287 000 miljarder kronor) – motsvarande över 35 000 kronor för varje människa på jorden.

Biljoner under Trump

Annons

En som kan andas ut nu är finansminister Janet Yellen. Hon varnade i november för att hon snart inte kunde trolla med knäna mer, utan att inställda betalningar hotade för USA.

Vems fel de gigantiska skulderna är bråkar Republikanerna och Demokraterna ständigt om. Republikaner tycker att Demokraterna är för frikostiga med till exempel sociala skyddsnät, som kostar mycket pengar. Men det är Republikanerna som står för sänkta skatter, så att statens intäkter minskar.

Statsskulden har tickat upp till över 29 biljoner dollar. Av det tillkom 7,8 biljoner under republikanen Donald Trumps fyra år som president, visar granskning av bokföringen hos finansdepartementet enligt nyhetsbyrån AP.

Smart drag?

Ett klassiskt republikanskt argument är att lägre skatter betalar sig själva i form av ökad tillväxt. Men enligt tankesmedjan Tax Policy Center väntas ett stort skattesänkningspaket som Republikanerna drev igenom 2017 i längden innebära ytterligare 1–2 biljoner på skulden.

Att republikanen Mitch McConnell nu underlättat godkännandet av ett högre skuldtak retar många i partiet. Men andra ser det som ett smart drag att låta Demokraterna i stort sett på egen hand öppna för större skulder: Det ger Republikanerna ammunition inför mellanårsvalet nästa höst.

– Om de nu pressar fram ännu ett skatte- och utgiftspaket kommer denna jättelika skuldökning bara att vara början, sade McConnell i veckan.

Fakta: USA:s skulder

USA är världens största ekonomi, men har i princip varit skuldsatt sedan landets födelse. De ursprungliga skulderna kom från frihetskriget på 1700-talet och åtaganden mellan de 13 första delstaterna som bildade USA.

I slutet av första budgetåret, 1789, uppgick skulderna till 71 060 508 dollar och 50 cent. Dessa kunde senare betalas av för att nästan komma ner på noll i mitten av 1830-talet.

Men därefter har den långsiktiga trenden varit uppåtgående, med två rejäla skutt vid de kostsamma världskrigen.

Och det var i samband med första världskriget som skuldtaket föddes. Att köpa obligationer, alltså att låna ut pengar till staten, beskrevs som en patriotisk handling. Kongressen stiftade lagen Second Liberty Bond Act som reglerade hur mycket staten fick låna. Sedan dess har höjningar av denna gräns gått via kongressen.

I absoluta tal har skulden trefaldigats bara sedan 2008, då den blev 14-siffrig, alltså gick upp över 10 biljoner dollar.

Synen på skulden kan delas upp i två läger. En del ser ett så stort och växande skuldberg som ohållbart, och förutspår en hiskelig krasch. Andra påpekar att så länge skulden sätts i dollar håller USA:s centralbank i taktpinnen – banken kan påverka dollarns värde, och därmed skuldens storlek.

Källor: USA:s centralbank, usdebtclock.org, treasurydirect.gov

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons