Kan en liten kille bära rosa kläder?

Men det finns föräldrar som inte vill tvinga in sina barn i stereotypa könsroller redan innan de har lärt sig att leka ”mamma, pappa, barn”. Allt fler efterfrågar barnkläder som kastar invanda mönster över ända. Glittriga dinosaurier, rosa dödsskallar, kamouflagebyxor i rött.

Enligt Marcus Jahnke, designer och ingenjör vid Centrum för konsumtionsvetenskap, är efterfrågan av könsneutrala barnkläder större än det märks i handeln.

- Väldigt många föräldrar har tänkt på att det borde finnas mer könsöverskridande kläder, säger han till BLT. Men de som verkligen köper den här sortens plagg är de som har blivit förbannade, och aktivt gått ut och letat.

Vill öka möjligheterna

Under studierna på Högskolan för design och konsthantverk (HDK) i Göteborg intresserade han sig för genus- och könsfrågor och gjorde bland annat en kollektion med barnkläder.

- Jag ville vidga möjligheten för små pojkar och flickor, att de inte skulle tvingas in i så begränsade roller, säger han. Även pojkar ska kunna vara färgglada och glittriga och flickor ska få vara lite tuffa och farliga. De traditionella barnkläderna speglar inte hur barnen är, flickor kan ju vara nog så tuffa. Men kanske har det blivit något lite bättre, i alla fall hos de större klädkedjorna, funderar Marcus Jahnke som för tillfället är föräldraledig med sin fyra månader gamla dotter.

Mycket har hänt

När hans äldsta son föddes för fem år sedan var det lite svårare att hitta könsneutrala kläder i den vanliga handeln, än det är i dag. Men det största utbudet finns bland flera småmärken – här har det hänt mycket på kort tid.

Etnologen Viveka Berggren Torell, Göteborgs universitet, arbetar med en avhandling om folkhemmets barnkläder. Här tittar hon på 1920-50-talets barnkläder och den debatt som pågick under delar av den här tiden. Bland annat förespråkade statliga experter i mitten av 1900-talet att barnkläder skulle bli mer standardiserade. Detta ville man för att det skulle bli

billigare att tillverka, och därmed köpa, barnkläder. Bland annat var man inne på att både pojkar och flickor kunde leka i snickarbyxor och att underlinnen inte behövde se olika ut för de båda könen. Marknadens företrädare hade andra åsikter om hur barn skulle kläs; här använde man sig mer av ”flickiga” och ”pojkiga” kläder.

String känns vuxet

Viveka Berggren Torell har även tittat på ett annat fenomen bland unga flickor: stringtrosan. Genom att läsa insändare i bland annat ungdomstidningen Kamrat-Posten har hon sett hur flickor kan resonera kring detta plagg. Detta har hon skrivit om i tidskriften Kulturella Perspektiv.

Olika tjejer kan vilja bära stringtrosa av olika skäl. En sådan anledning kan vara att det känns ”vuxet” att bära string - den är en del av processen ”flicka på väg att bli kvinna”. Andra orsaker kan vara grupptryck, att det anses skämmigt med siluetten av en troskant som syns genom byxrumpan, eller att man vill vara lika sexig som alla andra tjejer som syns på teve.