Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

"Jag tror att vi kan räkna med stöd"

Några säkerhetsgarantier kommer Sverige inte att få. Däremot har flera stormakter utlovat stöd – men vad det skulle kunna handla om i praktiken är oklart.
Demokratiska stater har svårt att kasta in sina länder i krig om de inte själva är angripna, påpekar en expert.
Säkerhet • Publicerad 6 maj 2022
En ökad närvaro av militära maktmedel i Sveriges närhet skulle tala sitt eget språk. Arkivbild.
En ökad närvaro av militära maktmedel i Sveriges närhet skulle tala sitt eget språk. Arkivbild.Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan. Arkivbild.
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan. Arkivbild.Foto: Pontus Lundahl/TT
Svenskt jaktflyg följer två ryska landstigningsfartyg av Ropucha-klass i Östersjön.
Svenskt jaktflyg följer två ryska landstigningsfartyg av Ropucha-klass i Östersjön.Foto: Försvarsmakten
Sverige behöver vara på tårna i sin incidentberedskap. Arkivbild.
Sverige behöver vara på tårna i sin incidentberedskap. Arkivbild.Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

En eventuell svensk ansökan till Nato skulle försätta Sverige i ett sårbart läge under flera månader, kanske upp till ett år, innan ansökan är formellt godkänd av alla medlemsländer.

Under den tiden omfattas inte Sverige av Natos säkerhetsgarantier, och samtidigt finns en oro för motreaktioner från Ryssland. Försvaret har inte uteslutit militärt eller väpnat våld.

Annons

I veckan har det kommit flera uttalanden om att backa upp Sverige. USA är redo att ge säkerhetsförsäkringar, enligt utrikesminister Ann Linde. Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz har sagt att Sverige och Finland kan räkna med "fullt stöd" om länderna söker medlemskap.

"Överraskande bra"

Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kan Sverige räkna med ökad närvaro av Natostyrkor, och tidigare har även Storbritanniens försvarsminister utlovat militär hjälp mot ryska aggressioner.

– De här signalerna tolkar jag som en nästan överraskande bra försäkring. Enligt min mening är det här så skarpa eller säkra uttalanden man kan få. Jag tror att vi kan räkna med stöd, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Däremot är det svårt att exakt säga vad stödet skulle innebära, anser han.

– Men ett rimligt exempel är den försvarsövning som nu hålls i Finland, Arrow, där man kan se brittiska stridsvagnar på finsk järnväg på väg upp mot övningsområdet, säger Paasikivi.

Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, påpekar samtidigt att det kan finnas begränsningar.

– Demokratiska stater har svårt att kasta sina länder in i ett krig om de inte själva är angripna. Ofta krävs det också parlamentariska beslut för det, säger Westberg.

EU-länder som Tyskland och Frankrike skulle kunna åberopa artikel 42.7 i Lissabonfördraget. Där ges löfte om att med alla till buds stående medel bistå en EU-medlem som blivit utsatt för angrepp.

– Regeringscheferna skulle kunna presentera detta som något som är motiverat med utgångspunkt i dessa åtaganden. Man kan också notera att Sverige svarade på Frankrikes användande av den artikeln efter terrordåden i Paris 2015.

Storbritannien skulle istället kunna hänvisa till försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF), där Sverige ingår.

Militära maktmedel

Annons

Under den sårbara perioden skulle gemensamma övningar med Natoländer kunna hållas i Östersjön, kanske med inslag av stridsflyg och även soldater, säger Westberg.

– Även om det saknas preciserade uttalanden om vilket stöd vi kan vänta oss är ju närvaron av militära maktmedel ett eget kompletterande språk, säger han.

Detta skulle höja tröskeln för Ryssland att agera, konstaterar Paasikivi.

– Signalen är att "vi berättar inte exakt vad vi kommer att göra, men ni ska veta att vi kommer att göra nåt", säger han.

Westberg framhåller att Sverige redan fått visst stöd från Natoländer när det skett incidenter. I januari, när tre ryska landstigningsfartyg gick in i Östersjön, skickade Nato ganska snabbt ett nederländskt militärt fartyg för att markera närvaro.

– Blir det ett ökat inslag av ryska kränkningar i luften finns det flera Natoländer som på olika sätt kan visa sin solidaritet med oss. Så skedde också påsken 2013 när Ryssland kränkte svenskt luftrum och danska flyg gick upp och markerade.

Perioden innan Sverige blir godkänt som medlem har sagts ta åtminstone sex månader och kanske upp till ett år.

TT: Ska militärövningar och flottbesök pågå under hela den perioden?

– Jag skulle tro att det får situationsanpassas med utgångspunkt i de ryska reaktioner som kommer när Sverige och Finland offentligt presenterar sina eventuella beslut. För tillfället har Ryssland också ganska fullt upp på annat håll, och det kan bli svårt för dem att göra några större militära markeringar, säger Jacob Westberg.

Han betonar att Sverige och Finland under den här tiden också har ett eget ansvar att vara på tårna med sina militära styrkor för att inte låta sig överraskas.

Annons

– Även här kortas naturligtvis tidsaspekten om förmågorna redan finns på plats i anslutning till övningsverksamhet eller liknande.

Bakgrund: Uttalande om stöd

* Den 5 maj:

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att Sverige kan räkna med ökad närvaro av Natotrupper i Östersjön och runt övriga landet under tiden en eventuell Natoansökan behandlas.

* Den 4 maj:

Efter ett möte med USA:s försvarsminister meddelar utrikesminister Ann Linde att USA är redo att ge "säkerhetsförsäkringar" till Sverige. Dock inte säkerhetsgarantier eftersom det bara omfattar medlemmar i Nato.

* Den 3 maj:

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger att Sverige och Finland kan räkna med "fullt stöd" om länderna söker medlemskap i Nato.

* Den 4 mars:

Den brittiske försvarsministern Ben Wallace uttalar att Sverige kan räkna med hjälp från Storbritannien om Sverige skulle utsättas för ryska aggressiva handlingar.

Sverige är en del av samma familj. Vi skulle stå vid Sverige och göra allt vi kan för att hjälpa till, både militärt och på andra sätt, sade Ben Wallace.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons