Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Hoppet växer hos Le Pen – dan före dan

Frankrike hoppas och håller andan inför söndagens första omgång i presidentvalet.
Allt tyder på att Emmanuel Macron och Marine Le Pen får göra upp i finalen – men vänsterns Jean-Luc Mélenchon är joker i leken.
Frankrike • Publicerad 9 april 2022
Frankrikes president Emmanuel Macron. Arkivbild.Foto: Jeremias Gonzalez/AP/TT
Emmanuel Macron, Jean Lassalle och Marine Le Pen är tre av kandidaterna i det franska presidentvalet. I nordfranska Hénin-Beaumont får Le Pens affischer sitta orörda - medan Macrons ofta rivs i bitar.Foto: Wiktor Nummelin/TT
Laurine i franska Hénin-Beaumont har ännu inte bestämt vem hon kommer att rösta på i presidentvalet. ”Jag känner många som kommer att rösta blankt”, berättar hon för TT.Foto: Wiktor Nummelin/TT
Jean-Michel i Hénin-Beaumont vill se Emmanuel Macron som fortsatt president. ”Jag ser ingen annan som kan styra landet”, säger han.Foto: Wiktor Nummelin/TT
Jacques i nordfranska Hénin-Beaumont är besviken över president Emmanuel Macron. ”Det är synd, för han är intelligent och ung - men för mycket till höger”, säger han.Foto: Wiktor Nummelin/TT

Vårsolen är kylig, men lyser i alla fall över nordfranska Hénin-Beaumont. Det här är hemmaplan för ytterhögerns Marine Le Pen och en av de platser där hon räknar med ett säkert stöd i presidentvalets första omgång.

Fast givet är det inte.

Annons

– Absolut inte, säger både Laurine och Jean-Michel, två av de stadsbor som TT träffar dan-före-dan i Hénin-Beaumont.

– För fem år sedan hade jag kanske kunnat rösta för henne, men inte nu. Hon har inte gjort särskilt mycket för oss, trots alla löften, tycker Laurine.

Hénin-Beaumont har länge varit ett starkt fäste för Le Pen-partiet Nationell samling (RN), med Steeve Briois som populär borgmästare.

Jean-Michel anser ändå att det bara är sittande president Macron i startfältet som klarar av jobbet.

– Jag ser ingen annan som kan styra landet, säger han.

Ett kvarter bort säger andra väljare nästan tvärtom.

– Jag kommer inte att rösta på Macron. Han har gjort mig så besviken. Han är alldeles för mycket åt höger, säger Jacques – långvarig vänsterväljare som nu har svårt att avgöra vem som ska få hans röst.

Vid midnatt natten till fredagen tystnade kampanjerna för att gå in i valläge. Nu får inga ytterligare utspel göras för att väljarna ska få lugn och ro tills röstandet inleds i morgon bitti.

Spänningen märks – även om läget är helt annorlunda jämfört med det senaste valet, 2017. Då var kampen jämn in i det sista bland fyra kandidater med hyfsad chans att nå slutomgången.

Räcker Le Pens spurt?

Nu talar i stället alla opinionsmätningar för att det bara handlar om president Emmanuel Macron från mittenrörelsen LREM och de senaste årens "ärkerival" Marine Le Pen från ytterhögerpartiet Nationell samling.

Annons

Möjligen kan vänsterns Jean-Luc Mélenchon komma hyfsat nära Le Pen, hans opinionssiffror har också stigit stadigt. Men att det ska räcka ända förbi är det få som tror. Snarare talas det om huruvida Le Pens valspurt kan räcka för att till och med gå förbi den annars ständigt ledande Macron.

Hjälpt av Zemmour

Den stora frågan är om Le Pen sedan också kan utmana i slutrundan. De senaste åren har hon aktivt rört sig bort från ytterflygeln för att försöka göra sig mer valbar och accepterad.

– Marine Le Pen säger inte samma saker som 2017. Hon har förstått att idén om att lämna euron eller EU är saker som oroat, konstaterar statsvetaren Brice Teinturier på en digital pressträff med TT och andra svenska journalister inför valet.

Att hon fått konkurrens på ytterhögerkanten har dessutom i slutändan hjälpt henne. Ett tag såg det ut som om den eldfängde tv-debattören Éric Zemmour skulle spoliera hennes chanser genom att plocka från samma väljargrupp.

Nu har det i stället fått henne att verka mindre radikal.

– Hon har i herr Zemmour haft en fantastisk kampanjchef som har varit ännu mer skandalös än hon, fnös Emmanuel Macron i en intervju med tidningen Le Parisien tidigare i veckan.

Vem väljer vem?

Mycket av valutgången kommer att avgöras av hur övriga väljare ställer sig när deras favoritkandidat i första omgången röstats bort. Macron kunde tidigare förlita sig starkt på väljare från både höger och vänster, men ses nu tydligt mer som en högerkandidat.

Le Pen hoppas i sin tur på allmänna missnöjesröster och önskan om förändring.

Samtidigt är frågan vad hennes nära kontakter genom åren med Ryssland och dess president Vladimir Putin ska innebära, i skuggan av det ryska kriget i Ukraina. I valspurten hittills tycks hon inte ha lidit av det – vilket väckt oro för konsekvenserna hos de som fortsatt vill sätta hårt tryck på Putin.

Le Pen vill inte ha något stopp för inköp av energi från Ryssland.

Annons

– Att stoppa gas och oljeimporten skulle bli en tragedi för franska familjer. Min prioritet är att försvara franska familjers köpkraft, sade Le Pen till fransk radio tidigare i veckan.

Fakta: Macron och Le Pen

Emmanuel Macron (född 1977) är Frankrikes president sedan 2017 och landets yngste ledare sedan Napoleon. Macron är från nordfranska Amiens och var inledningsvis engagerad i socialistpartiet PS. Han var ekonomisk rådgivare för president François Hollande och ekonomiminister från 2014, innan han 2016 hoppade av och startade egna mittenrörelsen Republiken på väg (LREM). Han är gift med Brigitte (född 1953) som tidigare var lärarinna på hans gymnasieskola. Paret har inga egna barn. Hon har dock tre sedan tidigare äktenskap.

Marine Le Pen (född 1968) är en av tre döttrar till ytterhögerveteranen Jean-Marie Le Pen, som 1972 grundade partiet Nationella fronten – nu omdöpt till Nationell samling (RN). Marine är utbildad advokat men sedan slutet av 1990-talet politiker på heltid, sedan 2011 som partiets förgrundsfigur i stället för fadern. Hon blev trea i presidentvalet 2012 och tvåa i valet 2017. Hon har tidigare varit gift med partikollegorna Franck Chauffroy och Éric Iorio och har tre barn med den förstnämnde.

Fakta: Macron och Le Pen

Nio man har suttit som presidenter i Frankrike sedan en grundlagsändring 1958 skapade vad som kallas "den femte republiken":

1958-59 (egentligen sedan 1954): René Coty (1882-1962)

1959-69: Charles de Gaulle (1890-1970)

1969-74: Georges Pompidou (1911-74)

1974-81: Valéry Giscard d'Estaing (1926-2020)

1981-95: François Mitterrand (1916-96)

1995-2007: Jacques Chirac (1932-2019)

2007-12: Nicolas Sarkozy (född 1955)

2012-17: François Hollande (född 1954)

2017-: Emmanuel Macron (född 1977)

Fotnot: Mandatperioderna var fem år från 1959 till 1974 och sedan 2002, däremellan sju år. Coty, de Gaulle, Pompidou, Giscard d'Estaing, Chirac och Sarkozy kom från olika högerpartier medan Mitterrand och Hollande representerade Socialistpartiet (PS). Macron tillhör liberala LREM.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons