Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Han tonsätter Kubas protester: "Vill bara leva"

Inspelad i hemlighet i ett övergivet hus och förbjuden av regimen. Mot alla odds har raplåten "Patria y vida" blivit hela Kubas kampsång.
Kuba • Publicerad 17 juli 2021
En demonstrant i Miamiområdet Lilla Havanna håller en skylt med orden "fosterland och liv". Sedan låten "Patria y vida" släpptes på Youtube i februari har videon haft nästan sju miljoner visningar.
En demonstrant i Miamiområdet Lilla Havanna håller en skylt med orden "fosterland och liv". Sedan låten "Patria y vida" släpptes på Youtube i februari har videon haft nästan sju miljoner visningar.Foto: Wilfredo Lee/AP/TT
Den kubanske musikern Alexander Delgado från gruppen Gente de Zona, som från exilen i Florida medverkade i skapandet av låten "Patria y vida", omfamnar en demonstrant i Miami.
Den kubanske musikern Alexander Delgado från gruppen Gente de Zona, som från exilen i Florida medverkade i skapandet av låten "Patria y vida", omfamnar en demonstrant i Miami.Foto: Wilfredo Lee/AP/TT
Matbutiker och apotek gapar tomma i Havanna. I veckan meddelade regeringen att resenärer numera får ta med sig mat, medicin och andra förnödenheter till Kuba utan att betala tull – en ovanlig eftergift från Kubas ledning.
Matbutiker och apotek gapar tomma i Havanna. I veckan meddelade regeringen att resenärer numera får ta med sig mat, medicin och andra förnödenheter till Kuba utan att betala tull – en ovanlig eftergift från Kubas ledning.Foto: Eliana Aponte/AP/TT
Demonstranter och polis drabbar samman i Havanna den 11 juli. Eliecer Márquez Duany efterlyser internationellt stöd till Kuba – "ensamma klarar vi det inte", säger han.
Demonstranter och polis drabbar samman i Havanna den 11 juli. Eliecer Márquez Duany efterlyser internationellt stöd till Kuba – "ensamma klarar vi det inte", säger han.Foto: Ramon Espinosa/AP/TT

När Kubas unga ger sig ut på gatorna med krav på systemskifte är det med slagorden "patria y vida" (fosterland och liv). Raplåten, skapad av ett kollektiv av regeringskritiska artister, har blivit en ny generation kubaners kampsång – 61 år efter det att kommunistledaren Fidel Castro yttrade orden "patria o muerte" (fosterland eller död).

– Vi vill inte ha mer död. Vi vill ha liv, utveckling, framsteg. Ett nytt Kuba som är vårt, säger rapparen Eliecer Márquez Duany, känd under artistnamnet El Funky, över en raspig telefonlina från Havanna.

Annons

Bakom låten som tonsätter protesterna ligger yttrandefrihetsrörelsen San Isidro, koordinerad av exilkubanen och nutida nationalskalden Yotuel Romero i Miami. Av de artister som under stort hemlighetsmakeri medverkade från Kuba sitter två av tre nu frihetsberövade. Bara 39-årige Márquez Duany är på fri fot – en sanning med modifikation efter flera dagars husarrest.

– Jag har väldigt många vänner som är frihetsberövade. Alla motståndare till regeringen blir tystade. Vi fängslas, hotas, hålls i husarrest och kan inte ens lämna våra egna bostäder eller ringa en advokat, uppger han.

60 år av kommunism

Sedan protestvågen blossade upp i söndags har tillgången till sociala medier strypts, enligt internetövervakningsföretaget Netblocks. Hittills har en person bekräftats död i de massiva protesterna och minst hundra har gripits, däribland aktivister och journalister. I torsdags uppmanade FN:s människorättskontor (OHCHR) Kubas styre att utreda rapporter om 187 saknade i fler än 15 olika städer.

Demonstranterna protesterar mot omfattande brist på mat och medicin, liksom ökade priser och regeringens hantering av pandemin. Efter åratal av politiskt vanstyre kräver folket förändring, enligt Eliecer Márquez Duany.

– Vi vill ha demokrati, yttrandefrihet och nya ledare. Vi har levt i kommunism i över 60 år, barnen har ingen framtid. Allt måste förändras. Vi måste börja om från noll.

Kamp för att stilla hungern

Han beskriver covid-19 som droppen som har fått bägaren att rinna över. Trots att kubanska läkare har skickats på export över världen under pandemin saknas arbetskraft på hemmaplan och vården är på väg att kollapsa. Márquez Duany kallar sjukhusen "avskyvärda" och med stora hygienbrister.

– På Kuba finns inga rättigheter, ingen mat, ingen medicin... Vi lever i misär. Just nu genomlider vi en kris som jag aldrig har sett maken till och jag tror att det är det som har tänt gnistan vi ser på gatorna.

På grund av pandemin, med en hårt belastad sjukvård, strikta restriktioner och utebliven turism, befinner sig Kuba i vad som beskrivs som den värsta humanitära krisen i landet sedan Sovjetunionens fall på 1990-talet. Utanför de mataffärer som håller öppet ringlar köerna långa, enligt Eliecer Márquez Duany.

– Den kubanska vardagen handlar enbart om att hitta sätt att stilla hungern och sätta mat på bordet till våra barn och föräldrar. Det finns inte tid eller energi att tänka på annat.

"Vilket embargo?"

Kubas president Miguel Díaz-Canel, sedan april även ordförande i kommunistpartiet PCC, har i veckan gjort halvhjärtade försök att stävja upprördheten. Samtidigt har han manat sina supportrar att ge sig ut på gatorna för att "försvara revolutionen".

Annons

I ett tal i onsdags skyllde han oroligheterna på USA:s handelsembargo mot önationen och liknade sanktionerna med folkmord. Skitsnack, menar Eliecer Márquez Duany.

– Presidenten har alltid sagt samma sak: att våra lidanden är ett resultat av den amerikanska blockaden. Det är delvis sant, men det vi lider mest av är den interna blockaden, säger han.

– Här på Kuba går inga politiker, militärer, poliser eller säkerhetschefer hungriga – de är alla tjocka och välmående. De som lider är folket. Vilket embargo pratar vi om då?

Sedan revolutionen 1959 uppskattas minst en femtedel av Kubas befolkning ha lämnat landet, många av dem till USA. För Márquez Duany är emigrering sista utvägen, trots att hans sexåriga dotter befinner sig på andra sidan Atlanten – i Stockholm.

– Jag har bara träffat henne en enda gång, när hennes mamma lyckades ta med henne till Kuba. Det är otroligt ledsamt, men det går inte att leva här. Alla vill fly – men samtidigt behöver vi kraften att förändra vårt Kuba inifrån.

Fakta: Kuba – en kommunistisk enpartistat

Kuba i Karibien är ett av de sista kommunistländerna i världen. Landet är en kommunistisk enpartistat som fortfarande präglas starkt av revolutionen 1959, då Fidel Castro övertog makten i Havanna och tvingade diktatorn Fulgencio Batista på flykt.

Kubas nya författning, som trädde i kraft 2019, slår liksom den tidigare fast att kommunistpartiet (Partido Comunista de Cuba, PCC) ska spela den ledande rollen i samhället och staten. Inga andra partier är tillåtna.

Kommunistpartiet kontrollerar alla styrande organ från regeringen ned till kommunfullmäktige. Sedan 1992 hålls allmänna val till parlamentet, nationalförsamlingen, till provinsförsamlingar och till kommunalfullmäktige. Men alla kandidater måste på förhand godkännas av partiet.

Fram till 2006 var Fidel Castro ordförande i statsrådet, men lämnade då av hälsoskäl över makten till sin bror Raúl Castro. 2018 utsågs vice president Miguel Díaz-Canel till Raúl Castros efterträdare och republikens president. I april 2021 blev han även ledare för kommunistpartiet, vilket anses vara den mäktigaste positionen i landet.

Kuba har drygt 11 miljoner invånare. Det senaste decenniet har vissa marknadsekonomiska reformer genomförts, men ekonomin är fortfarande till största del statsstyrd. Mineralexport och turism är viktiga intäktskällor, varav den senare drabbats hårt under pandemin.

Källa: Landguiden/UI med flera

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons