Göteborg firar med salut och bakelser

Sverige behövde en väl befäst stad i väster, på den lilla bit av kusten man behärskade mellan de danska landskapen Halland och Bohuslän.

Så var läget när kung Gustav II Adolf beslöt att anlägga Göteborg 1621, vid den plats där stadens centrum än idag ligger, intill Göta älvs mynning.

Försök hade gjorts tidigare. Karl IX, som var pappa till Gustav II Adolf, hade anlagt ett Göteborg på ön Hisingen i början av 1600-talet. Men den staden förstördes av danskarna 1611.

Nästa gång tog Sverige i ordentligt.

– Göteborg blev en fästningsstad, en av Europas mest befästa städer, säger Jan Christensen, docent i historia vid Göteborgs universitet.

– Det var väl ingen lätt uppgift att bygga en stad här, tillägger han.

Men det nuvarande Göteborg har aldrig intagits av fiender, och nu finns bara en liten del av den stora stadsmuren kvar.

Många svenska städer är grundade under en period som startade i mitten av 1500-talet.

– Det låg i den svenska statsmaktens intresse att bygga fler städer i ett agrart land, säger Jan Christensen.

Handel och hantverk utvecklades i städerna, under former som reglerades av staten.

Just runt 1620 var Gustav II Adolf särskilt aktiv med att peka ut nya städer. Borås, Sundsvall, Piteå och Luleå fyller också 400 i år.

Men när coronapandemin bröt ut, beslöt Göteborg att uppskjuta det stora firandet till 2023. Vissa festligheter äger dock rum nu.

Cirka 100 000 jubileumsbakelser med passionsfrukt ska serveras på skolorna och inom vård och omsorg. Man kan också baka själv, eller köpa på något konditori.

Det blir livesändning med bland andra kronprinsessan Victoria, Tomas von Brömssen och Miriam Bryant på stadens webbsajt.

Försvarsmakten skjuter salut från en pir i den tidigare Frihamnen mitt i stan. Tid? Klockan 16.21, förstås.

Samtidigt ringer kyrkklockor, fartygstutor ljuder, taxibilar signalerar och det görs utrop på spårvagnar och bussar.