Gamla sår och nytt krig skaver i bosniskt val
Mitt i brinnande valrörelse, och brinnande Ukrainakrig, reste bosnienserbernas ledare Milorad Dodik förra veckan till Moskva.
I intervjuer med ryska statsmedier gav han sitt fulla stöd till den ryska invasionen av Ukraina. Vid ett möte med Vladimir Putin gav den ryske presidenten sina lyckönskningar inför valet.
– När valet har ett resultat hoppas jag att de patriotiska krafterna står starkare, vilket kommer göra det möjligt för oss att ytterligare utveckla ett produktivt och för bägge sidor fördelaktigt samarbete, sade Putin, enligt bosniska medier.
Tre presidenter
Det har snart gått tre årtionden sedan det stora Bosnienkriget och söndagens val är det nionde som hålls i den kompromissfyllda statsbildning som tog form genom fredsavtalet 1995.
Bosnierna ska välja tre presidenter till landets roterande presidentskap – en bosniak, en bosnienserb och en bosnienkroat – samt ett gemensamt parlament.
Det hålls också val i landets två, i hög grad, självstyrande enheter: Bosniska federationen och Serbiska republiken.
Och det har varit ett ovanligt uppslitande år i det uppdelade landet, där minnen av kriget pyr och stormakters intressen växer. Från omvärlden har det höjts varnande röster om att landet inte har varit så nära en ny konflikt sedan 1990-talet.
"Spiken i kistan"
Bosnienserben Milorad Dodik har i flera år trappat upp tonläget. Förra hösten utropade han att det slagits en "spik i kistan" för staten Bosnien-Hercegovina och utlyste en bojkott av de gemensamma myndigheterna.
Anledningen: FN:s tidigare höga representant i landet utfärdade ett förbud mot att förneka folkmord. I bosnisk kontext handlar det då främst om massakern i Srebrenica 1995. Från serbiskt håll vill man inte kännas vid att det var ett folkmord.
Serbiska republiken beslutade att börja lämna delar av centralstyret, bland annat den gemensamma militärmakten.
I januari marscherade bosnienserbiska militärpoliser i enhetens största stad Banja Luka för att högtidlighålla 30-årsdagen av utropandet av Serbiska republiken, som skedde i upprinnelsen till det förödande kriget.
– När vi separerar oss (från Bosnien-Hercegovina) så kommer vi att ta med oss våra 49 procent av dess territorium, sade Milorad Dodik vid ett kampanjframträdande nyligen.
Den bosniakiske presidentkandidaten Bakir Izetbegovic gick nyligen hårt åt Dodiks separatistiska strävan vid ett eget valmöte:
– Dodik och hans gelikar kan sticka till ett annat land om de tycker att det är vackrare.
Missnöjd minoritet
Ett missnöje bland bosnienkroater ledde nästan till att valet ställdes in. Bland dem har det länge funnits en önskan om att Bosnien-Hercegovina ska delas i ytterligare en del.
Inom Bosniska federationen är bosniakerna klart fler, vilket spelar roll när både bosniaker och bosnienkroater får välja om de ska rösta fram antingen den bosniakiske eller bosnienkroatiske representanten i presidentrådet. Flera gånger har en bosnienkroat valts utan att ha flest röster i de kroatiska områdena i väst, men desto fler i bosniakiska områden.
Kroatnationalister har med stöd från Kroatien försökt tvinga fram en valreform genom att blockera finansieringen av valet. Kroatiens president har hotat att försöka hindra Sverige och Finlands anslutningar till Nato om det inte sker förändring i grannlandet.
I slutändan behövde FN-representanten Christian Schmidt kliva in med särskilda befogenheter och stuva om pengar till valmyndigheten.
"Jag har fått nog!"
Något som enar de bosniska grupperna är kritik mot den väststödde FN-representanten Christian Schmidt, som har försökt föreslå ändringar i valsystemet utan att ingripa för mycket. Då har det utbrutit stora protester.
Vid en pressträff i augusti, i den på 1990-talet krigshärjade staden Gorazde, tappade den pressade tysken fattningen när han fick en fråga om valförfarandet:
– Jag bryr mig om det här landet! Det här är en stad där människor har mist sina liv och vi är inte här för att spela politiska spel. I det här landet spelar folk, politikerna, spel. Och jag har fått nog av det.
Fakta: Bosniska valen
Söndag 2 oktober ska Bosnien-Hercegovinas invånare först välja tre presidenter till landets roterande presidentråd.
En president väljs i bosnienserbiska Serbiska republiken och två, en bosniak och en bosnienkroat, väljs i Bosniska federationen. I dag består rådet av bosniaken Sefik Dzaferovic, bosnienkroaten Zeljko Komsic och bosnienserben Mirsad Hadzikadic.
Det väljs också ledamöter till ett nationellt parlament med två kammare. I representanthuset sitter 42 ledamöter, varav två tredjedelar väljs i Federationen och en tredjedel i Serbiska republiken. I överhuset sitter fem bosniaker, fem bosnienkroater och fem bosnienserber.
Presidentrådet utser gemensamt en regeringschef som får i uppdrag att bilda regering. Regeringen behöver godkännas av parlamentet. Regeringsbildningarna tenderar att dra ut på tiden. Efter valet 2018 tog det drygt ett år.
Landets två i hög grad självstyrande enheter har också varsitt parlament och varsina presidenter. Inom Federationen finns det därtill tio kantoner, där det ska väljas regionala chefsministrar och församlingar.
Fakta: Bosniska valen
Bosnien-Hercegovina är ett land med drygt 3,5 miljoner invånare, som ligger på Balkanhalvön, i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien. Sarajevo är huvudstad.
När staten Jugoslavien kollapsade år 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig där bosnienserberna inte ville erkänna en bosnisk självständighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kännetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begångna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8 000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.
I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i två självstyrande delar som brukar benämnas som "enheter": Federationen, där främst bosniaker och bosnienkroater bor, samt Serbiska republiken (Republika Srpska), där majoriteten är bosnienserber.
Centralregeringen ansvarar för utrikespolitik, militär, beskattning och handel. Enheterna har hand om bland annat egen polis, vård och skola.
FN:s höga representant, som ska se till att fredsavtalet efterlevs, har formellt rätt att lägga in veton och och ändra landets lagstiftning.
Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin