Forskarnas budskap: Köpfesten är över
I Sverige har vi det senaste decenniet konsumerat varor och tjänster som varje år orsakar växthusgasutsläpp på cirka 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Ungefär hälften av det är utsläpp som sker i andra länder som vi importerar en stor del av vår konsumtion från, till exempel Kina eller Tyskland.
Vi är med andra ord inte riktigt så oskyldiga till klimatutsläpp som vi vill tro jämfört med andra länder.
”em id="emphasis-923bfa6814069385819eb345cfa7d074">"Det här som ni skriver om gäller inte Sverige. Om alla hade lika låga utsläpp som vi så fanns det inget klimatproblem. Ni borde skriva om koldioxidutsläppen i Kina istället."
Läsarreaktion på BLT:s serie Klimatresan
Så här fördelar sig utsläppen:
Cirka en tredjedel är offentlig konsumtion som sjukvård, skolor och annan samhällsservice.
Resterande två tredjedelar är hushållens konsumtion och fördelar sig på tre ungefär lika stora delar: Livsmedel, resor och transporter samt övrig konsumtion.
Vår standard och konsumtion av mat och resor har vi skrivit om tidigare under klimatresan. Den här gången gör vi ett stopp vid vår konsumtion av prylar och boende.
”Om vi slutar konsumera försvinner jobben och vi är snart ett u-land.”
Läsarreaktion på BLT:s serie Klimatresan
Största enskilda klimatpåverkan inom övrig konsumtion skapas av vårt boende. Det är ungefär hälften.
I jämförelse med andra länder har vi stor bostadsyta per person och hög standard på all inredning. Vi gör också många ombyggnader i hemmen som inte handlar om behov utan om livsstil.
Efter vår boendekonsumtion är det konsumtion av elektronik och textilier som ger störst klimatavtryck. Mobiltelefonen och lågprismode på kläder har fått bli symbolerna för konsumtionssamhället.
”De där ungdomarna som håller på och klimatprotesterar, ta och undersök om de kan tänka sig att inte byta mobiltelefon en gång om året och sluta stå i duschen och spola varmvatten i evigheter.”
Läsarreaktion på BLT:s serie Klimatresan
Hundra miljoner ton klimatgaser på ett års konsumtion av varor och tjänster i Sverige!
Det är bara en obegriplig siffra för de flesta av oss men det blir cirka 9,3 ton per svensk varje år varav cirka sex ton är den privata konsumtionen. Enligt klimatforskarna behöver varje människa komma ner till två ton utsläpp från den privata konsumtionen för att vi ska nå klimatmålet två graders höjning av jordens temperatur jämfört med förindustriell tid.
Hur menar då forskarna att vi ska ta oss dit? En hel del utsläpp går att minska med nya tekniska lösningar och återvinning, men budskapet är också att vår höga konsumtionsnivå är ohållbar.
Elektronik och datalagring i nivå med flygets klimatpåverkan
Tillverkningen av elektronik är energi- och resurskrävande, inte minst gruvdriften för att utvinna de speciella metaller som krävs. Men det är själva användandet och lagringen av all data som är den stora klimatutmaningen.
Faktum är att världens IT-användning har lika stor klimatpåverkan som den globala flygindustrin.
Den snabba teknikutvecklingen gör att många elektronikprylar kasseras trots att de fortfarande har full funktion. Till exempel ersätts sex av tio mobiltelefoner medan den gamla fortfarande fungerar.
Källa: Konsumentverkets projekt Medveten konsumtion, Naturvårdsverket
