Fler dog på jobbet under 2018
En hamnarbetare dog av kolmonoxidförgiftning i en tank på ett lastfartyg. En anläggare omkom då schaktmassor rasade i en grop – en montör efter att ha träffats av en fallande balk från en kranbil.
Regeringens arbetsmiljöstrategi 2016–2020 innebär en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet – ändå omkom 50 personer i olyckor på arbetet 2018, visar Arbetsmiljöverkets statistik.
Det är sex fler jämfört med året innan, och 16 fler jämfört med 2015.
– Det är jättesvårt att säga vad ökningen beror på, eller om det bara handlar om en slumpmässig variation, säger Kjell Blom, utredare på Arbetsmiljöverket.
Nio av tio är män
Dödsolyckorna har minskat med 90 procent sedan 1950-talet. Nio av tio omkomna är män, och oftast drabbas äldre erfarna personer.
Den vanligaste typen av dödsolycka är den då arbetstagaren kommer i kontakt med ett föremål, en person eller ett djur. Därefter kommer klämning, skärning och stick, följt av fall från höjd.
I början av 1990-talet omkom drygt 100 personer per år i arbetet, och siffran har minskat stadigt sedan dess. 2015 dog 34 personer. men därefter har antalet dödsolyckor ökat till 50 omkomna 2018.
Källa: Arbetsmiljöverket
Å andra sidan har Sverige en relativt låg dödsolycksfrekvens, både i relation till andra länder och om man jämför längre bakåt i tiden, konstaterar han.
I början av 1990-talet var det drygt 100 personer som dog i arbetet per år.
– En orsak är naturligtvis att säkerhetsarbetet blivit bättre. En annan har säkert med strukturomvandlingen att göra, att de farliga jobben försvinner allt mer.
Flest dödsolyckor sker fortfarande inom branscherna jord och skog, tillverkning, transport och bygg. Det handlar om fallolyckor på höjd, tunga föremål som välter och personer som hamnar i kläm mellan olika arbetsredskap.
Men medan antalet dödsfall i tillverkningsindustrin minskat över tid – kanske till följd av strukturomvandlingen – är det nu olyckor med fordon som dominerar, förklarar Kjell Blom.
– Vad det gäller lastbilschaufförer har Arbetsmiljöverket mycket att göra. Man borde samarbeta i högre utsträckning med Trafikverket med säkrare bilar, vägar och viltstängsel, säger han.
– Sedan är det väldigt mycket arbetsmiljöfrågor med stress och så vidare. Att hinna köra till Kiruna på fem timmar, till exempel, det går ju inte.
