Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Expert: Miljöbudgeten på tvärs mot forskningen

Ökade utsläpp, ett dråpslag mot biologisk mångfald och ökat ansvar på civilbefolkningen. Det är vad regeringens miljöbudget kommer att leda till, enligt experterna.
Budget • Publicerad 9 november 2022
Naturvård och skötsel av naturreservat, liksom arbete med att bevara biologisk mångfald är områden som kommer att drabbas av regeringens minskade miljöbudget. Arkivbild.
Naturvård och skötsel av naturreservat, liksom arbete med att bevara biologisk mångfald är områden som kommer att drabbas av regeringens minskade miljöbudget. Arkivbild.Foto: Helena Landstedt/TT
Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Stockholms universitet.Foto: Alexandra Bengtsson/SvD/TT
Kimberly Nicholas, universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.
Kimberly Nicholas, universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.Foto: Johan Persson/TT

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare sagt att regeringen inte har några sänkta klimatambitioner. Men flera experter anser att budgeten pekar i precis motsatt riktning. En av dem är Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet.

– Hade det varit en hemtenta i miljökunskap hade regeringen fått underkänt. Budgeten innebär satsningar som går tvärtemot vad forskningen säger behövs för att nå miljömålen, säger han.

Annons

När klimatpolitiken har diskuterats har regeringen framför allt lyft satsningen på att bygga ut infrastrukturen för att kunna ladda elfordon och infångning av koldioxid, så kallad bio-CCS. Det är ett bra initiativ enligt Mikael Karlsson, men en alltför liten del i miljöbudgeten – som alltså sänks med totalt fyra miljarder kronor jämfört med förra årets budget.

– Under mandatperioden minskar budgeten med tio miljarder, det är tusen gånger så mycket som satsningen på bio-CCS. Det handlar om små smulor, säger han.

Att reduktionsplikten avskaffas och premier och bonus för elfordon tas bort sänder signaler om att det är fossila bränslen som gäller.

– Reduktionsplikten gjorde att branschen hade en riktning, det visade vad som gällde. Det troliga är att vi får en ökad biltrafik med fordon som drivs med bensin och diesel. Det i sin tur leder till ökade luftföroreningar och gör det svårare för Sverige att nå målet om ren luft, säger Mikael Karlsson.

"Inte ett korn av liberal politik"

Ett annat område som ges minskade anslag är miljöövervakning. Det innefattar bland annat mätningen av miljögifter i mark och vatten och luftföroreningar. Sverige har följt detta under närmare 50 år och att satsa mindre pengar på det är ytterligare en signal om att miljöområdet inte prioriteras av regeringen.

– Det är svårt att se ett enda korn av liberal politik i detta. De brukade i tidigare budgetar ha en kraftfull miljöbudget. Nu tolkar jag det som att Sverigedemokraterna har fått igenom många av sina förslag, säger Mikael Karlsson.

"Dråpslag" mot naturvård

Den satsning på 200 miljoner kronor för att återställa och anlägga våtmarker som regeringen annonserat för nästa år är i själva verket en minskning jämfört med förra årets budget, påpekar Mikael Karlsson. Den tidigare regeringen avsatte 350 miljoner kronor för 2021 och 325 miljoner för 2022.

– De pengarna är dessutom inte nya utan tas från området som innefattar åtgärder för värdefull natur. Den budgetposten nästan halveras, det är ett dråpslag mot naturvård och biologisk mångfald, säger han.

Inte förvånad

Många klimatforskare har vädrat en djup oro över budgeten och regeringens politik på klimatområdet, däribland Kimberly Nicholas, universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.

– Det är oroväckande att klimatet nedprioriteras när vi i själva verket måste gå snabbt fram med utsläppsminskningar.

Annons

Samtidigt är hon inte förvånad. Inför riksdagsvalet gjorde Kimberly Nicholas och andra klimat- och omställningsforskare en rapport där de analyserat partiernas klimatpolitik.

– Det var tydligt att de som sitter i regeringen inte prioriterar klimatet. Enda ljuspunkten var Liberalerna men de verkar inte ha hållit fast vad de sade innan valet, säger Nicholas.

"Andra behöver kliva fram"

Hon påpekar att många av de klimatsatsningar som regeringen gör i budgeten, både kärnkraft och koldioxidinfångning tar lång tid att få på plats.

– De här partierna har en övertro på tekniska lösningar. Visst behövs ny teknik men vi behöver minska utsläppen här och nu.

Kimberly Nicholas anser att andra aktörer nu måste kliva fram för att fylla hålet som regeringens politik orsakar.

– Det blir än viktigare att exempelvis kommuner, näringsliv och civilsamhälle kliver fram och tar ansvar. För det regeringen gör kommer inte att räcka för att nå klimatmålen.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons