Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Domare låter inte Trump hemlighålla dokument

Donald Trump ville hemlighålla dokument på hundratals sidor som kongressen begärt ut. Men en domstol i Washington DC ger grönt ljus för att den ska få ta del av dokumenten.
"Presidenter är inte kungar, och den svarande (Trump) är inte president", skriver domaren Tanya Chutkan i sin dom.
USA • Publicerad 10 november 2021
USA:s förre president Donald Trump håller ett tal till sina anhängare i september i år.Foto: Ben Gray/AP/TT

Det kongressutskott i USA som utreder händelserna kring stormningen av Kapitolium den 6 januari kommer att få tillgång till dokument på 770 sidor som förre presidenten Donald Trump ville hemligstämpla.

Det har en domare i Washington DC beslutat. Hennes beslut gäller rent formellt att hon inte tänker ta ställning i frågan om Trumps begäran att hemligstämpla dokument, samtalsloggar och handskrivna anteckningar från Vita huset från tiden runt kongresstormningen.

Annons

"I grund och botten handlar det här om en dispyt mellan en före detta och en sittande president. Och högsta domstolen har redan gjort klart att det vid sådana tillfällen är den sittande presidentens åsikter som väger tyngst", skriver domaren Tanya Chutkan, enligt The Washington Post.

"Ligger i allmänhetens intresse"

"Rätten anser att det ligger i allmänhetens intresse att tillåta – och inte förbjuda– den sammantagna viljan hos den lagstiftande makten (kongressen) och den verkställande makten (presidenten) att undersöka händelserna som ledde till och inträffade den 6 januari", skriver hon.

Därmed kan dokumenten släppas till kongressen, och ska enligt domstolen så göras senast den 12 november. Trumps advokater har dock överklagat domen.

Dokumenten det handlar om är anteckningar från Trumps närmaste medarbetare, promemorior till Vita husets pressekreterare och utkast till det tal som den dåvarande presidenten höll den 6 januari – ett tal som många anser vara den avgörande gnistan som tände Trumpanhängarnas stormning av kongressen.

"Presidenter är inte kungar"

Den förre presidentens juridiska representanter lämnade i oktober in en stämningsansökan till en federal domstol efter att det särskilda utskottet i representanthuset som utreder kongressattacken begärt att dokument och samtalslistor från dagarna kring upploppet ska lämnas över.

Där motsätter Trump sig utskottets begäran att få ta del av dokument från hans tid som president med hänvisning till att den är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari. Han har också åberopat det som på engelska kallas "executive privilege", det vill säga det juridiska skydd som omfattar presidentämbetets makt.

Det argumentet bet inte på domaren Chutkan, som skriver:

"Hans (Trumps) hållning att han kan sätta sig över den verkställande maktens uttryckliga vilja tycks baseras på tanken att hans 'executive privilege' varar i all evighet. Men presidenter är inte kungar, och den svarande är inte president".

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons