De ska locka alla vuxna att skratta
Det fnittras och skrattas med en gång i lokalerna på Gullberna Park. En bra start med tanke på att barnens uppdrag är att få vuxenvärlden att skratta mer. Sex förväntansfulla femteklassare - Maja Mayskär, Vendela Blanc, Anton Nilsson, Hilda Mattsson, Pontus Andersson och Tim Larsson - ska få tips direkt från proffset, skratterapeuten Karin von Dahn.
Egna skrattknep
De har redan några egna knep i bagaget:
-Roliga skämt, säger Pontus.
-Arga leken, föreslår Hilda. Man ska titta varandra djupt i ögonen. Då skrattar man.
-Nej, man får bara tårar i ögonen, invänder Anton.
De är alla överens om att många vuxna skrattar alldeles för lite och att stress är en stor orsak.
-Min mamma är alltid stressad, säger Maja. Skriv det! Hon säger att hon ska sluta stressa, men hon gör inte det.
-Vuxna är ofta oroliga över saker som händer i världen, om det är krig i något land, säger Hilda. De har inte tid att skratta. När vi var yngre tänkte man inte på att det fanns en annan värld där människor inte hade det bra. Då skrattade man mycket mer.
Det skrattas mycket nu också kan BLT intyga. Barnen turas om att dra skämt och berättar om en klasskamrat som skruvade tillbaka klockan en lektion.
På frågan vem som kommer att kunna hålla sig för skratt längst under skrattkursen, sträcks tre ivriga armar upp. Gruppen enas till slut om att Anton eller Tim nog ska klara det bäst.
Anton stupar redan under uppvärmningen. Den enda som, med viss ansträngning, kan hålla sig är Tim. Men när första skrattövningen börjar får även han ge efter. Skrattet bara bubblar fram.
-Det är bra med skratt för det smittar och det är ingen farlig smitta, säger Karin von Dahn.
Gris- och kycklingskratt
Sedan följer övning på övning. Karin von Dahn har en hel arsenal av skratt: grisskrattet som rundas av med ett grymtande, det aktuella kycklingskrattet, mobilskrattet där de låtsas att någon berättat en rolig historia för dem i mobiltelefonen och det tysta skrattet som inte alls blir så tyst.
-Jag har ont i käken, utbrister Anton.
Mot slutet av kursen blir skratten allt mer ansträngda. Käkar masseras och kinderna blir röda av ansträngning. Efter ett befriande gapskratt är skrattambassadörerna färdigutbildade.
-Det var jättekul, säger Anton.
-Jag vaknade på fel sida i dag, men nu känner jag inte så längre, säger Hilda.
-Jag tycker att det var svårt att skratta tillgjort, säger Pontus.
