Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Expert: Frankrike mer polariserat än tidigare

De gamla franska storpartierna Socialistpartiet och Republikanerna skrapade tillsammans ihop knappt sju procent av rösterna i söndagens presidentval.
Frankrike • Publicerad 11 april 2022
Valaffisch för socialdemokratiska Socialistpartiets Anne Hidalgo, som fick 1,7 procent av rösterna enligt preliminära beräkningar. Arkivbild.
Valaffisch för socialdemokratiska Socialistpartiets Anne Hidalgo, som fick 1,7 procent av rösterna enligt preliminära beräkningar. Arkivbild.Foto: Francois Mori/AP/TT
Konservativa Republikanernas kandidat Valérie Pécresse kliver fram ur valbåset. Hon fick knappt fem procent av rösterna.
Konservativa Republikanernas kandidat Valérie Pécresse kliver fram ur valbåset. Hon fick knappt fem procent av rösterna.Foto: Michel Euler/AP/TT

Förr i tiden hade det socialdemokratiska Socialistpartiet (PS) presidenter som François Mitterrand och François Hollande vid makten. Konservativa Republikanerna (LR) hade Jacques Chirac och Nicolas Sarkozy.

I år hette presidentkandidaterna Anne Hidalgo för PS och Valérie Pécresse för LR.

Annons

Hidalgo, borgmästare i Paris, fick nöja sig med 1,7 procent av rösterna medan Pécresse slutade på 4,8.

Frankrikekännaren Carina Gunnarson är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Institutet för framtidsstudier. Hon säger att fransmännen verkar ha röstat på den de tror har bäst chans i andra omgången redan i första omgången, till skillnad från tidigare val.

– Man är mer taktiska inför andra omgången och rösterna har koncentrerat sig på de tre huvudkandidaterna, säger hon till TT.

Stort fall

Hidalgos parti var redan marginaliserat för fem år sedan, då PS fick drygt 6 procent av rösterna i första omgången, men för Pécresses parti är fallet enormt. LR fick ändå 20 procent av rösterna 2017.

Hon säger att polariseringen som valresultatet 2017 indikerade har bekräftats i och med valet 2022.

– Det nya partilandskap man såg redan 2017 har stärkts. Det är (sittande presidenten) Emmanuel Macron i mitten, (Marine) Le Pen till höger om Republikanerna och (Jean-Luc) Mélenchon till vänster om Socialistpartiet, säger Gunnarson.

De avgörande frågorna i valet har varit de ekonomiska och sociala frågorna, inte säkerhetspolitiken – trots kriget i Ukraina.

"Brett missnöje"

LR-kandidaten Pécresse har backat i opinionen under valrörelsens gång. Möjligtvis då tidigare presidenten och partikollegan Sarkozy inte riktigt har uttalat sitt stöd för henne.

– Det har uppenbarligen påverkat. Samtidigt har det varit flera kandidater som har konkurrerat på högerkanten. Hon har varit klämd mellan Le Pen, (ytterhögerkandidaten Éric) Zemmour och Macron, säger Gunnarson.

Socialistpartiet har inte lyckats förvalta sin ställning bland arbetarväljare, säger hon.

Annons

– De har uppfattats som alldeles för intellektuella. Mélenchon har en annan trovärdighet bland arbetarväljare, som också lockas av Le Pen.

Hon säger att utvecklingen mot söndagens resultat började redan under 1980- och 90-talet. Att missnöjet mot den politiska eliten nu har visat sig i valresultatet.

– Det är ett mycket mer polariserat Frankrike än någonsin tidigare.

Ta striden

EU-minister Clément Beaune skyller storpartiernas tillbakagång delvis på deras arrogans.

– De har glömt vad de en gång föreslog för folket. De har trott att de kan övertyga bara med hjälp av sin historia, säger Beaune till TT på Emmanuel Macrons valvaka i Paris.

Enligt Beaune handlar det också om att våga stå upp för sina värderingar.

– Vad Emmanuel Macron kände redan för fem år sedan var att det fanns en stark extremhöger som måste hanteras, genom att vara pro-europeisk, inkluderande och klimatvänlig. Det är en varning om att vi måste kämpa för våra demokratiska värderingar, anser Beaune.

Fakta: Problem för storpartierna

Republikanerna (LR) och Socialistpartiet (PS) är Frankrikes traditionella storpartier och har styrt landet större delen av tiden efter andra världskriget.

I två presidentval i rad har dock partiernas kandidater nu misslyckats med att nå finalomgången. Årets resultat i första omgången är dessutom deras sämsta insatser hittills.

Resultaten får även ekonomiska konsekvenser då kandidater som inte når upp i fem procents stöd bara kan räkna med 800 000 euro – i stället för 8 miljoner – i ersättning av staten för kampanjkostnader.

Såväl PS som LR och miljöpartiet EELV ber nu sina anhängare om hjälp för att över huvud taget klara av nästa kampanjande, inför parlamentsvalet i juni.

"Situationen är kritisk. Vi behöver det här stödet för att garantera att miljörörelsen lever vidare", säger Julien Bayou från EELV till radiokanalen France Inter.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons