Tio kobror väser på taket till Barberyn Ayurveda Resort på Sri Lanka. Men kobraljudet kommer inte ur giftiga ormgap, utan ur munnarna på mig och nio andra européer som andas in med tungan rullad ut genom munnen. Det ser fånigt ut, som om vi sitter och grimaserar. Men det är en yogainandning dikterad av vår lärarinna, Apeksha. Vi är djupt koncentrerade. Andas in (shshshsh), håller andan (knäpptyst), andas ut (tunga suckar).

Renar kropp och själ Apekshas kropp får mig att misströsta om min egen. Hon är så vig och gör sådana rörelser med kroppen att jag börjar tvivla på om hon, till skillnad från oss elever, tillhör gruppen ryggradsdjur.

Två massörer arbetar med min kropp. Det är en vanlig metod inom ayurveda. Parallellitet. Balans. En av dem masserar ena sidan av kroppen, den andra masserar den andra sidan - hela tiden simultana rörelser.

Jag renar själen, jag renar kroppen, jag gör dåliga efterapningar av Apekshas ormrörelser. Det knakar i leder och kotor, drar i senfästen, stramar i muskler. Efteråt känns min kropp lättare.

Jag får lov att vila i en solstol i trädgården. Sköterskan smetar ut en brun kolasmet på en plastfilm och klatschar fast den på mitt onda knä. I håret smetar hon in en grynig röra av mosade gröna växtdelar, så att det ser ut om jag doppat huvudet i en skål med pesto. Jag känner mig organisk, biodynamisk, som en del av naturen, klädd i klorofyll.

Naturmedicin - Purification, säger ayurvedadoktorn Wasana de Silva som jag träffar på hennes lilla brunmurriga mottagning med panel av trä på väggarna. Alla gifter måste ut. Och kroppens tre krafter - doshor - måste komma i balans.

Hon spänner ögonen i mig. Jag flackar oroligt med blicken.

- Mr Andersson, please, säger hon, inga cigaretter och ingen öl.

Jag lyder. Jag dricker inte öl och kaffe, utan ljummet vatten och tjock papayajuice. Jag äter inte pommes frites, utan hackade blad, bladsoppa, bönor, kvistar, groddar och nyfångad fisk. Jag tar inte Treo och Alvedon, utan häller i mig beska ayurvediska mediciner och dricker örtteer som smakar kompost.

Det känns först kärvt, men efter ett par dagar längtar jag efter mitt kompostte när jag vaknar på morgonen.

Måste ha tålamod Blir min stela nacke bättre av behandlingarna? Doktor Wasana de Silva säger att jag måste ha tålamod. Hon är universitetsutbildad i såväl västerländsk som traditionell ayurvedisk medicin och vet skillnaden. Ayurveda tar tid. Veckor, kanske månader.

- Alla människor är sammansatta av tre doshor. Vi måste ha balans mellan dem. Om det är obalans mår man inte bra, säger hon med mjuk stämma.

- Ayurveda är en livsfilosofi, inte ett system med mediciner i västerländsk mening. Det handlar om att leva rätt. All västerländsk medicin har biverkningar. Ayurvediska behandlingar ger aldrig någonsin biverkningar.

När jag frågar om det finns några fördelar med västerländsk medicin säger hon: Ja, medicinerna verkar snabbt.

- Men, tillägger hon, västerländsk medicin är bra på att döda saker som bakterier, cancerceller och virus, medan ayurveda är bra på att ge livet stöd genom att stärka immunförsvaret.

Tropiskt skyfall Jag tar en promenad på stranden i Beruwela. Monsunmolnen bullar upp sig vid horisonten. Plötsligt kommer ett skyfall, som är över på tio minuter. Solen skymtar fram och börjar bränna och får den röda jorden och gula sanden att ånga som en nygräddad brödlimpa.

När jag kommer tillbaka till kliniken hör jag kobror som väser på taket till Barberyn Ayurveda Resort. Yogagruppen har redan börjat. Inom mig hör jag doktor Wasana de Silvas sirligt uttalade "purification" som ett mantra.