Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Bankrånarnas tid är helt förbi

Knappt 170 år efter det första bankrånet i Sverige ser brottet nu ut att enbart vara ett minne blott. Under 2022 skrevs historia som året då inte ett enda bankrån genomfördes i Sverige, enligt Brå.
Brott • Publicerad 4 februari 2023
I direktsändning i radio och tv kunde Sverige och världen 1973 följa sex dygn långa Norrmalmstorgsdramat timme för timme. Arkivbild.
I direktsändning i radio och tv kunde Sverige och världen 1973 följa sex dygn långa Norrmalmstorgsdramat timme för timme. Arkivbild.Foto: TT
Antalet anmälda bankrån 1975-2022 i Sverige
Antalet anmälda bankrån 1975-2022 i SverigeFoto: Björn Hellström/TT
En dryg halvtimme tog rånarna på sig när de landade med helikopter på taket på G4S värdedepå innan de flög därifrån med 39 miljoner kronor. Arkivbild.
En dryg halvtimme tog rånarna på sig när de landade med helikopter på taket på G4S värdedepå innan de flög därifrån med 39 miljoner kronor. Arkivbild.Foto: Polisen
I maj 1999 rånades en bank i Kisa. I den efterföljande jakten på de tre gärningsmännen sköts två poliser till döds vid en vägspärr i Malexander. Arkivbild.
I maj 1999 rånades en bank i Kisa. I den efterföljande jakten på de tre gärningsmännen sköts två poliser till döds vid en vägspärr i Malexander. Arkivbild.Foto: Lasse Johansson/TT

Nyheten kommer förmodligen inte som en chock. Utvecklingen har sedan länge pekat i en och samma riktning, men nu ser bankrånens era inte bara ut att vara över utan också helt förbi.

Från fyra anmälda bankrån under 2021, blev 2022 året då inte ett enda rapporterades, enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik.

Annons

– Det ligger i linje med en trend som pågått de senaste decennierna, säger kriminologen Sven Granath.

Förklaringarna bakom den drastiska nedgången är många. Den kanske allra mest uppenbara: det minskade behovet av kontanter i samhället. För en del kan det i dag vara en utmaning att ens hitta en bankomat eller ett bankkontor som hanterar kontanter. Det gäller även skurkarna.

– Det finns inte så mycket att råna helt enkelt. Det är det ena, säger Sven Granath.

– Sedan är det en form av kompetensutarmning. När fenomenet minskar blir det också färre som vet hur man genomför ett rån, och kan föra över kunskapen till någon annan. Minskningen blir ett självspelande piano.

Rånarna blev skickligare

Vid det allra första bankrånet i Sverige, en natt i mars 1854, krävdes det inte mer list från de tre rånarna än att ta reda på var nyckeln till Östgöta Enskilda bank på Stora Torget i Linköping fanns. Gömstället? En krok ovanför dörrkarmen.

På den tiden saknades det till och med en straffsats för brottet. Sedan dess har en hel del hänt.

Från att det länge räckt med att ensam ta sig till ett kontor och tvinga till sig pengar förbättrades säkerheten på banker gradvis genom mindre ensamarbete, mer låsta kassor, övervakningskameror och andra åtgärder som gjorde det svårare att komma åt sedlarna.

Arbetet tvingade samtidigt även rånarna till utveckling, som med åren blev både skickligare och brutalare.

När även värdetransporter började bli ett allt mer eftertraktat byte i början av 1990-talet skulle den svenska rånvågen nå något av en peak. Mellan åren 1991-1993 skedde nästan 200 bank- eller värdetransportrån om året i Sverige, ledda av bland annat den så kallade Militärligan.

– Då fanns det både mycket kontanter och bankkontor, och det hade dessutom börjat komma in mer skjutvapen i landet, vilket underlättade vid de här rånen, säger Sven Granath.

Bankrånet slutar inte fascinera

Annons

De mer spektakulära kuppförsöken – lyckade som mindre lyckade – har genom åren fått spridning även utanför Sveriges gränser. Som 2009 när rånare landade med en stulen helikopter på G4S värdedepå i Västberga utanför Stockholm, eller augustidagen 1973 när Janne Olsson, beväpnad med kpist, klev in på dåvarande Sveriges Kreditbank på Norrmalmstorg i Stockholm med ett sex dagar långt gisslandrama som följd.

Att människor, oavsett en släng av Stockholmssyndromet, inte ser på bankrån med samma dömande blick som andra grova brott har sina förklaringar, menar Sven Granath.

– Det är i någon mening ett offerlöst brott, du tar inte pengarna från en enskild stackare utan du tar dem från en institution som anses vara väldigt rik. Det finns på det sättet en Robin Hood-aspekt i det hela. Ett bankrån i sin perfektion ska heller inte innebära någon våldsutövning mot någon enskild individ.

Fascinationen för bankrån och personerna bakom gärningen har följt med ända sedan brottets begynnelse. I USA sägs den legendariske Jesse James ha stått för det första bankrånet 1866. Huset där det skedde är i dag ett museum och revolvermannen är fortfarande omtalad för sin gedigna brottslighet som bland annat filmatiserats i Hollywood.

Bankrånen har inte bara gått hem inom populärkulturen. Dess status slår även högre i den kriminella världen.

– Det har att göra med att det är ett brott som kräver disciplin och planering. Det kräver kontroll, inte att du är effektstyrd. Du styrs inte av låga impulser, till skillnad från sexualbrott eller en grov misshandel i krogkön. Det finns nästan en militär romantik över det hela, att du kan utdela order och så vidare, säger Sven Granath.

Faran inte över

I Sverige tog bankrånets slutgiltiga resa mot graven fart efter 2008. Efter ett år fyllt av många serierån började allt fler bankkontor på mindre, och ofta mer utsatta, orter stänga igen.

Samtidigt tog utvecklingen mot det kontantlösa samhället ytterligare fart. Nedmonteringen pågick i en sådan rasande takt att riksdagen för två år sedan tvingades lagstifta om en skyldighet för de större bankerna att fortsätta erbjuda viss kontanthantering för insättningar och betalningar av fakturor.

Enligt Peter Göransson, säkerhetsexpert på bankernas branschorganisation Bankföreningen, är kedjan i dag, från Riksbanken via värdetransporter, depåer, banker och automater fram till att pengarna finns i handen på en kund, stärkta på en rad olika sätt.

– Förklaringen är effektivare skyddssystem, som sedelinfärgning och färre transporter i det som man kallar "trottoarmomenten", när väskan förs från värdetransportbilen till det ställe man ska ladda in pengarna. Men det har också att göra med bättre samverkan och mer förebyggande åtgärder mellan bolagen och polisen, säger Peter Göransson.

Annons

Enligt Svenska Bankföreningen, som för sin egen statistik på bank- och värdetransportrån, var redan 2021 det första året då inget bankrån genomfördes i Sverige. När det kommer till värdetransporter genomfördes det, enligt den här statistiken, enbart ett rån i fjol.

Trots den historiska nedgången och en numera nolla i statistiken betyder det för den sakens skull inte att faran att utsättas för ett bankrån är över, konstaterar Peter Göransson.

– Hotbilden mot banker och värdetransporterna finns kvar. Kontanter finns fortfarande, många tror att de kommer att försvinna men det kommer de inte att göra på en överskådlig tid, säger han.

Fakta: Uppmärksammade rån i Sverige

Trippelrånet i Ullared 1992: I december rånade Militärligan Sparbanken, Föreningsbanken och postkontoret i ett bräde och kom över två miljoner kronor. Vid tillfället höll föraren vakt utanför i en van med en kulspruta monterad på biltaket.

Arlandarånet 2002: På flygplatsen rånades en transport när säckar med värdehandlingar och pengar lastades av från ett flygplan. Rånet är ett av de största i svensk kriminalhistoria med ett byte värt 44 miljoner kronor. Pengarna har aldrig återfunnits och 2017 preskriberades brottet utan att någon dömdes.

Gotabanken i Alby 1992: Under spektakulära former kunde rånarna med hjälp av en diamantborr ta sig genom taket och den 50 centimeter tjocka betongen in till bankvalvet. Trots att väktarna under tre dagar larmades gång på gång lyckades kuppen, som gav ett byte på omkring 30 miljoner.

930-miljonerskuppen 1990: Under rånet mot Gotabanken i Stockholm kom rånarna från Örnligan, bestående av bland andra Liam Norberg och Dragomir Mrsic, över bytet genom att övermanna två väktare i en värdetransportbil. Rånbytet på 930 miljoner i värdepapper och en miljon i kontanter räknas som det största i svensk historia.

G4S värdedepå 2009: Rånet blev snabbt världsnyhet när den stulna helikoptern landade på taket till G4S värdedepå i Västberga i Stockholm. Tre beväpnade män tog sig in genom att krossa en glaskupol på taket. Efter 32 minuter lämnade man depån och bytet, 39 miljoner kronor, dumpades på flera ställen innan helikoptern övergavs i Arninge, norr om Stockholm.

Fakta: Uppmärksammade rån i Sverige

När bankdirektören på Östgöta Enskilda bank upptäckte stölden på morgonen den 25 mars 1854 var den stora kassakistan i princip tom. Kvar fanns bara en sedel och en papperslapp med dikten:

”Vi länsat haver Östgötha Bank

Och mången rik knös torde bli pank

Vi lämnar dock en tredaler kvar

Ty hundar pissar på den som inget har”

Händelsen 1854 ägde rum på Stora Torget 1 i Linköping, i en fastighet som nu rymmer en restaurang till brottets ära.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons