Arbetslösheten är en utbredd myt

Studier har visat att om svenskar går arbetslösa i tre-fyra år är risken stor att de aldrig mer får ett riktigt jobb.

Den svenska mottagningen av asylsökande har under hela 1990-talet effektivt stängt ute invandrare från arbetsmarknaden i minst fyra år.

Trots detta är arbetslösheten bland utomnordiska medborgare i Sverige "bara" 13 procent i dag.

- Den finns en överdriven bild av hur många invandrare som är arbetslösa. Folk tror att nästan alla går utan jobb, säger Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet.

Ett misslyckande

Jan Ekberg har studerat olika invandrargruppers ekonomiska villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden. Och arbetslösheten har under senare år minskat snabbare för utlandsfödda än för svenskar, men ligger fortfarande mer än dubbelt så högt som genomsnittet.

Jan Ekberg tvekar inte att kalla Sveriges invandrarpolitik för ett misslyckande, en ståndpunkt som samtliga riksdagspartier i dag mer eller mindre håller med om.

Från 1950 fram till i mitten av 1970-talet arbetade invandrare till och med i högre utsträckning än svenskar. Därefter började invandrarna tappa mark, men de stora skillnaderna framträdde först i mitten av 1980-talet.

Då genomfördes flera förändringar av invandringspolitiken som radikalt försämrade de nya svenskarnas möjligheter att få jobb. De flesta förändringar gjordes i all välmening, men flera missbedömningar gjordes vars konsekvenser syns än i dag.

"Jobb kunde vänta"

Tidigare hade arbetsmarknadsverket ansvarat för introduktionen av flyktingar i Sverige. Och där var policyn att så snabbt som möjligt ge dem jobb.

Men efter att arbetskraftsinvandringen i stort sett upphört i början på 1980-talet, bland annat efter påtryckningar av den svenska fackföreningsrörelsen, beslöts att dåvarande Statens invandrarverk skulle ta över ansvaret.

- När invandrarverket tog över blev det mer en fråga

om att flyktingarna skulle få en social introduktion. De skulle lära sig språket, lära känna svenskar och det svenska samhället. Det där med jobb kunde vänta, berättar Jan Ekberg.

Asylärendena drog ofta ut över flera år, och när flyktingarna väl fick sitt uppehållstillstånd och placerades i en kommun skulle de genomgå en tvåårig

introduktion i samhället. När de ansågs färdiga att slussas ut på arbetsmarknaden hade många gått arbetslösa i fyra-fem år.

- Det var självklart förödande. De som är borta länge tappar all erfarenhet av arbetsmarknaden, och när de ställs inför en arbetsgivare ser han bara kostnader för att återställa kompetensen, säger Jan Ekberg.

I avfolkningsbygder

Ett annat problem har varit kommunplaceringarna av de stora flyktinggrupperna som kom i början av 1990-talet. Många placerades i kommuner med många tomma lägenheter, det vill säga i avfolkningsbygder med hög arbetslöshet.

Till och med Integrationsverket talar i dag om 1990-talet som ett förlorat årtionde. Men professor Jan Ekberg är övertygad om att flyktingarnas situation kommer att förbättras.

- Med den politiska debatt vi haft i sommar kommer säkert, oavsett vilket parti som vinner valet, arbetslinjen att sättas i centrum på ett helt annat sätt.