Ytterligare flumteorier minskar inte hot och våld i skolan

Ledare Artikeln publicerades
Förra året anmäldes 870 händelser om hot och våld i skolan, vilket är drygt hundra fler än året innan. Våldet, hoten och bråkstakarna måste bort från skolan.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Förra året anmäldes 870 händelser om hot och våld i skolan, vilket är drygt hundra fler än året innan. Våldet, hoten och bråkstakarna måste bort från skolan.

Den nya skoltrenden med ”lågaffektivt bemötande” har fått förödande konsekvenser. Våld och hot har ökat. Elever som beter sig illa måste få se konsekvenser, inte bemötas av passiv acceptans.

På senare år har en ny trend har fått fäste i skolan: “lågaffektivt bemötande”. Metoden har utvecklats av psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén och är ett ramverk för att ge lärare verktyg att hantera elever som är utåtagerande. Utgångspunkten är att om läraren behåller lugnet, så blir eleven lugn.

Struktur och förutsägbarhet ska råda i klassrummet. I en konfliktsituation ska läraren exempelvis undvika ögonkontakt med eleven, respektera elevens personliga utrymme och undvika beröring. Om eleven förlorar kontrollen ska läraren vara tyst och eventuellt sätta sig ner på golvet för att “ta mindre plats i elevens medvetenhet” (Skolvärlden den 21 januari).

Hejlskov menar att “Om en elev börjar kasta saker i klassrummet, töm lokalen på övriga elever och låt eleven hålla på tills denne är färdig. Sedan följer man upp och hanterar det hela på strukturell nivå [...]” (Metro den 26 februari). Det låter som vanligt som att det är de hotfulla och våldsammas rätt som premieras framför lärares och skötsamma elevers trygghet.

Och metoden har fått konsekvenser. På en svensk skola framkom nyligen att våldet exploderat sedan metoden implementeras i mars förra året, enligt huvudskyddsombudet på Lärarnas Riksförbund Irene Ziverts. Hon kräver nu att Arbetsmiljöverket ingriper genom att förbjuda metoden. Lärare är rädda och “eleverna har tagit över skolan” menar Ziverts. Lärare får ta emot dödshot för att de sagt att elever inte får ha mobiler i klassrummen, de har fått varmt kaffe kastat i ansiktet och de har blivit slagna och knuffade.

Enligt metoden ska personalen undvika all konflikt (om de exempelvis får varmt kaffe kastat i ansiktet), gå därifrån och ringa föräldrarna. Det låter fullständigt absurt. Eleverna bemöts alltså inte med konsekvenser när att de agerar hotfullt eller våldsamt. Hur kan detta uppfattas som något annat än att hotet och våldet tolereras? Och som att lärare snarast har fått rollen som underlägsna åskådare medan bråkiga elever tillåts härja fritt?

Därutöver tycks det inte heller finnas någon bredare vetenskaplig evidens för att metoden faktiskt fungerar. Men ramverket har trots det fått mycket stor spridning i skolvärlden. Är det inte rimligt att vi har bevis för att något fungerar innan genomgripande reformer implementeras skolan? Dessutom borde det säga sig självt, med en smula sunt förnuft, att elever som beter sig vidrigt mot lärare och andra elever inte ska få härja runt i klassrummen utan konsekvenser.

Men visst, metoden må vara effektiv på lugna skolor där elever generellt sett sköter sig. Den fungerar säkerligen på vissa elever. Men skolan är i kris. Det har aldrig varit så mycket våld och stök som i dag. På en skola med mycket bråk kommer metoden snarast betraktas som ett frikort för elever att härja fritt. Förra året anmäldes 870 händelser om hot och våld i skolan, vilket är drygt hundra fler än året innan (Lärarnas Tidning den 9 januari). Att då införa ännu flera flummiga teorier som resulterar i att lärarrollen förminskas ytterligare är direkt oansvarigt.

Vad som behövs i skolan är snarare raka motsatsen till det lågeffektiva bemötandet. Regler och tydlighet bör stå i centrum. Lärare ska kunna säga till på skarpen, utvisa elever ur klassrummen eller stänga av de som uppvisar ett upprepat dåligt beteende i klassrummet. Vi behöver inte ytterligare passivisering av lärarrollen.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.